Jag fortsätter min vandring i den magiska skogen. Den fascinerande murgrönan härskar i den här skogen. Den skickar upp några små försiktiga slingor först. "Inte så farligt" tänker trädet, "trevligt med lite sällskap."
De här slingorna växer upp och kramar trädet allt hårdare. Armstjocka lianer slingrar sig tätt runt trädets stam och snart är har det blivit ett vackert murgröneträd som innerst inne stöder sig på en tall- eller ekstam.
Jag smyger vidare och snart har jag kommit till ett bostadsområde. Vem har bott i de här fina husen. Kanske är det mesarna som jag hör högt uppifrån tallkronorna.
Och är det någon som sover i de här djupa hålen för att vakna när skymningen sänker sig? Vad vet jag. Jag tassar försiktigt därifrån för att inte störa. Dagen efter blev det också en skogspromenad, men av helt annat slag. Den ska jag berätta om en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar