lördag 29 februari 2020

Ut och fria


I dag är det skottdagen då det är helt tillåtet för ensamma fruntimmer att ge sig ut och fria. Och då kommer jag att tänka på den roliga kväll i början av 60-talet då jag och några kompisar var ute på friarstråt.


Det var riktigt kallt ute, närmare -30, då vi vandrade iväg några kilometer till nummer ett på vår besökslista. Vi fnittrade och frös och var nog lite nervösa också.


Vi knackade på och hans mamma öppnade dörren. När hon insåg vad det handlade om, ropade hon på sonen och försvann sedan skrattande in i köket. Den generade sonen fattade inget definitivt beslut då, men det resulterade i några biobesök för min del innan det rann ut i sanden. Resten av listan då? Tja, när kylan började krypa in i under alla lager av kläder, tappade vi liksom lusten och valde att gå hem istället. Det blev ändå ett roligt minne för livet.



torsdag 27 februari 2020

Där jag brukar gå


Vi har fått lite snö nu, men som vanligt på Öland är det drivor på en del ställen och barmark på andra. Det är vinden som bestämmer fördelningen. Vatten däremot....det har vi lite överallt,framför allt där jag brukar gå i stort sett varje dag.


Min lilla stig utmed strandängarna ligger till större delen under vatten.


Vägen ut till ön med Fyren Långe Erik är faktiskt asfalterad, men nu är den täckt av en dm djup sand, som har blåst och spolats upp av vågorna.


Här får man inte campa! Ni ser själva skylten där ute i Grankullaviken.


Här är stigen ut till vår fina våtmark Brokhål. Där simmade gräsänderna omkring. Så just nu är det blötare än blött på Öland men det blir säkert annorlunda till sommaren.



tisdag 25 februari 2020

Se, nu tittar lilla solen in igen...


Ja, slut på den förlåtande tiden, då stearinljusens lågor dolde det mesta. Nu skiner solen in genom otvättade fönster och bestrålar pelargoner som ska beskäras och planteras om.


Den avslöjar gamla dammgömmor, som ingen hade sett annars och bekräftar min misstanke om att flertalet av husets textilier skulle må bra av några varv i tvättmaskinen. Ja,vad får man inte stå ut med när den efterlängtade våren gör entré.


Ute var det lite morgonfrost på marken. Skönt, då kan trädgårdsarbetet vänta lite.



fredag 21 februari 2020

Visa bilder


Jag var inbjuden till Röda Korsets årsstämma i går kväll för att visa bilder från vår vackra natur. Så himla trevligt! En vacker blombukett fick jag med mig hem också.


Jag hade plockat ut en del bilder från 2019 och det är verkligen givande att dela med sig och visa vad som finns alldeles bortom husknuten.


Många har inte tid eller möjlighet att själva ta sig ut och de missar verkligen en hel del. Till exempel den här invasionen av vackra tallbitar, som vi kunde njuta av i höstas.



onsdag 19 februari 2020

Det blåser och blåser


Varmt i luften, men denna tröttsamma blåst! I går försökte jag fixa lite i trädgården, men när jag har lagt ner samma lavendelklipp tre gånger i korgen och fått hämta det på diverse platser, gav jag upp.


Annars är det ju väldigt lämpligt att ta en tur runt med sax och sekatör just nu, innan alla blad tittar fram. Jag ska prata med någon djurhållande granne om ett lass gödsel också. Många växter i min trädgård skulle bli överlyckliga över en festmåltid.


Annars håller jag mig mest inomhus just nu, för jag kan känna att det flyger runt en del hasselpollen också. Men, inget ont som inte har något gott med sig. Jag har härjat runt en del med dammtrasa och våta trasor. Delar av möblemanget skiner som solen (av lycka kanske?)


Jag har hunnit förbereda min bildvisning i morgon kväll på Röda Korsets årsmöte också. Kommer säkert att bli jättebra!



fredag 14 februari 2020

Typiskt 60-tal


Året var 1964. Min svärmor och jag dricker söndagskaffe vid svärföräldrarnas sommarstuga. Transistorradion står på bordet tillsammans med cigarrettpaket och små glas till svärföräldrarnas lilla söndagshutt. De hade varken bil eller körkort och tog bussen hem frampå kvällen och behövde inte tänka på procenten. Jag väntar vårt första barn om några veckor. Ganska typiskt för den tiden. Transistor, cigaretter och nubbglas finns inte med vid vårt söndagskaffe numera.


Någon månad senare står jag åter vid sommarstugan, nu med lilla Charlotta på armen.


För övrigt slår snart svalörten ut här i min trädgård!



fredag 7 februari 2020

Hemtjänsten


Flickan i mitten av bilden är min mamma! Hon växte upp i Stockholm,


arbetade i fotoaffär och blev så småningom trebarnsmor.


När vi barn stod på egna ben, arbetade hon på ett varuhus fram till pensionen. Nu är hon snart 98 år och bor i egen lägenhet i ett så kallat servicehus i södra Stockholm. Jag ringer henne varannan dag kl halv nio och då har hon alltid mycket att berätta om sitt aktiva liv och ibland extra mycket om hemtjänsten. Många av dem tar några minuter extra och sätter sig ner och pratar med henne, kanske för att hon är en av de få av deras brukare, som är helt klar i tankebanorna fortfarande.


Säkert 80 % av hennes hjälpare är invandrare och hon får ta del av spännande och intressanta berättelser från världens alla hörn. Hon vet när någon ska resa hem och hälsa på familj och släkt och hon väntar med spänning på deras återkomst, så hon får höra allt om resan. Senast var det en man som blev mottagen som en kung i sin fattiga hemby i Afrika. Ibland får hon presenter och ibland får hon en extra kram av någon. Jag ville bara berätta det här som motvikt för all negativt som skrivs om våra invandrare. Det fungerar så himla bra ibland!