måndag 7 november 2022

Så var julmässan avklarad


Oj, alldeles för tidigt, tycker en del, men här på nordligaste Öland har det varit tradition sedan många år tillbaka, att avsluta "sommarsäsongen" med en riktigt genuin julmarknad. Temperaturmässigt har vi fortfarande sommar förresten och många hade tagit chansen att i samband med höstlov och allhelgonahelg tillbringat en sista helg för året i fritidshuset. Och nästan alla besökte förstås julmässan! Så trevligt att återse alla bekanta ansikten en gång till innan vintermörkret sänker sig på allvar.


Själv sålde jag mina julkort och böcker åt hembygdsföreningen under två dagar och jag är fortfarande lite öm både här och var efter allt gående, stående och plockande. Jag fick lite rast också och passade på att handla sådant som jag inte kan leva utan. Till exempel den supergoda hallon-lakritsmarmeladen till kommande brieostorgier vid lämpligt tillfälle. Närproducerat förstås och tittar man noga står det något om SM i mathantverk på locket.


För att inte få allt för dåligt samvete över kosthållningen, får jag varva med Kajsas heminlagda mjölksyrade morötter. Hon varnade för att de är ordentligt kryddade med bland annat vitlök, men det skrämmer inte mig.


Efter avslutad julmässa fick jag tid att äntligen titta in hos nya butiken "Vackert för alla" i Byxelkrok. Så mysigt och vi har dessutom mycket gemensamt med ägarna från sörmlandsstaden Trosa. Ett vackert träd fick jag med mig hem därifrån. Trosa förresten, snart försvinner vi dit för några månader. Jämn födelsedag (inte min) och julhelger ska firas ihop med hela kära familjen. Så God JUL till er alla så hörs vi när det börjar ljusna lite, lite grann igen.









 

måndag 10 oktober 2022

Om det inte vore för blåsten....


Det verkar som om allting tar igen det som gick förlorat under den varma och torra sommaren. Bokharabindan, som ynkligt slingrat sig med ett och annat gröngult blad under hela torrperioden, tar nu igen allt. Den sprider sig så jag snart får ta en sväng med sekatören och blommar överdådigt.


Blåbärsbusken som endast bjöd på några russinlika bär trots vattning, visar nu en färgprakt som är svårslagen. Så vacker ihop med den blå anisisopen.


Nypon och oxbär trängs vid dammen och bjuder fåglarna på lite höstgodis.


Om det inte vore för den ihärdiga, envisa, jobbiga blåsten, skulle det fortfarande kännas som sommar ute. Vi har inte burit in trädgårdsmöblerna ännu, för vi hoppas in i det sista på några stilla, varma, försenade brittsommardagar!









 

tisdag 27 september 2022

Skördefestvecka


Nu är det skördefestvecka på Öland! Nästan så att vi delar in hösten i två perioder. Före och efter skördefesten. Vi inbillar oss att det ska bli lugnt och skönt efter den stora festveckan, men så är det inte. Det är då vi ska hinna med allt vi inte hann fixa innan. 


Hur som helst. Nu laddar vi för att ta emot gäster. Vi får huset fullt framåt torsdag kväll. Så himla trevligt, men de vet också att de i stort sett får klara sig själva. Det brukar gå bra. Våra gäster brukar ta hand om oss mer än vad vi tar hand om dem.


För vi är ganska upptagna. Inte med fågelskådning, även om jag i svaga ögonblick kan känna, att jag hellre skulle vara ute i naturen med kamera och kikare, men....


har man lovat så har man! Vi tillbringar både fredag och lördag vid vår fina hembygdsgård, där vi har öppet med fika, korv, lotteri, försäljning och lite annat. Kul det också!









 

lördag 17 september 2022

Det lunkar på


Vädret här på norra Öland är minst sagt växlande. Jag tror att vi har alla vädertyper dagligen. Från sol och varmt till regn och kulingvindar. Coviden har inte riktigt släppt sitt grepp ännu. Hostar, nyser och snyter mig fortfarande i attacker. Men inne på fjärde veckan borde jag ändå vara smittofri.


Matpriser, elpriser och stigande boräntor. Runt 1990 hade vi ett bolån med 17 procent ränta, så vi har varit med om värre. Men jag har blivit lite mer noga med att kolla extrapriserna i vår ICA-butik. Och slopa all mysbelysning på kvällarna. Det får vänta till adventstiden, då vi ändå måste ha några ljusstakar tända. På bilden är det en biff på grönkål och eldost + ägg och serverad med bacon till extrapris. Eldost är en svensk variant av haloumi. Riv osten, hacka grönkålen och blanda med 2-3 ägg och stek i rapsolja. Riktigt gott! 


Min lilla pelargon, australe, har jag haft i drygt 15 år nu och delat med mig många plantor av. Ett år fick jag ihop 16 plantor, varav 14 tog sig.  Bara att gå lös med en vass kniv och skära i småbitar på vårkanten. Australe blev Årets pelargon någon gång i början av 2000-talet och det var den verkligen värd!


I år bjuder den härliga hösten på mängder av både rönnbär, slånbär och oxelbär. Roligt, för då kan det bli en bra fågelvinter igen. Alltid något att se fram emot!









 

lördag 3 september 2022

Femte dagen med covid


Vi har varit i vårt andra hem en dryg vecka. I den lilla staden Trosa. Efter några dagar med härliga utflykter till omkring liggande fina naturområden och mysiga kvällspromenader bland gamla hus och gränder, började maken att känna sig hostig. Vår dotter var förkyld, men vi hade undvikit att träffa henne, men när hon ringde och berättade om snabbtest med covid, kände vi att det var dags att testa gubben. Jaha, han hade covid. Möjligen smittad av lilla ungen som hade umgåtts med sin mormor dagen innan hon insjuknade och som vi sedan hade träffat vid en fikastund utomhus. Små barn är riktiga smittohärdar!


Eftersom han ändå var relativt pigg och tyckte att han orkade köra hem på femte dagen av sitt hostande och snörvlande, så startade vi mot Öland. Allt gick bra men jag började känna av min hals mer och mer under resan. 


Första dagen hemma hade jag 38,5 och kände mig som ett vrak. Ingen tvekan längre. jag hade också drabbats. I dag är det första dagen som tempen ligger under 37 på morgonen. Vi pratar om Asiaten, det där viruset som vi hade i mitten av 1950-talet. Jag har nog inte haft feber så länge sedan dess. Och tänk om vi inte hade tagit våra fyra sprutor. Hur sjuka hade vi varit då? Vågar inte ens tänka på det.


I dag känner jag att det kanske börjar gå åt rätt håll. Men trött och matt, hostig och snorig och all möjlig konstig värk i diverse leder och muskler. Inte roligt alls, men så tacksam för vaccinet. Ska boka tid för den femte sprutan så snart jag orkar bläddra fram rätt sida i datorn.






 

tisdag 16 augusti 2022

Det börjar vända


Äntligen, säger jag, som tycker att hösten är en bättre årstid än sommaren. Så vackert med alla dimmor, färger och stillheten i naturen. I år är visserligen allting brunt i förtid, men de senaste dagarna har vi fått 11 mm regn, så en del växter har lite tid på sig att komma igen.




Vi har varit på kräftskiva i grannens lada också. Så himla trevligt! Även vi mellan 75 och dryga 80 kan släppa loss ibland.


                                       

Övriga familjen har varit på bröllop. Vi var också bjudna men tackade nej. 100 mil på vägarna och en del annat gjorde att vi avstod. Men vi har njutit av härliga bilder som alla skickat till oss. Är så stolt över vacker dotter och vackra barnbarn.


Nu ska jag ut och njuta av den friska morgonluften efter nattens åskskurar. Kanske hittar jag en och annan fågel också utmed stränderna innan turisterna vaknar. Vi har fortfarande gott om turister och de tyska husbilarna dominerar nu.








                                                                               

                                                                            





 

torsdag 4 augusti 2022

En vecka blev två


De skulle komma, allihop, en vecka. Men det hade vi nog missförstått. Det blev drygt två veckor innan de sista åkte vidare. Men så himla mysigt vi hade det. Och jobbigt. Vi är inte vana att hålla den farten.


Inte bara vi som blev trötta ibland. Lilla Edith, två år, behövde också en lugn stund emellanåt.


Och våra magar då! De är inte vana vid räkaftnar, mexikanska specialitéer och  andra finesser plus god dricka. Det är skillnad mot den vanliga spartanska dieten, där det växlar mellan korv, köttfärs och torskbitar. Men de fixade allt själva hela veckan och vi fick sätta oss vid dukat bord.


Vi fick lite annan hjälp här och var också! Skrapa mossa på uteplatsernas plattor är inte det lättaste jobbet.


Ibland kunde vi ändå smita iväg en stund tidigt på morgonen. Inte mycket fåglar så här års när det häckar turister precis överallt, men det var häftiga molnformationer under flera dagar.


Vi har förstås lekt mycket med minstingen och spelat Yatsy med de inte fullt så små. Här var det såpbubbleblåsning!
 

Så var dagen kommen för de sista att lämna oss för den här gången. Och vi gick in i det tomma huset, satt igång tvättmaskinen, röjde i sovrummen, letade i skåp och lådor efter saker som inte låg på sin vanliga plats, funderade över alla konstiga burkar och flaskor i kyl och skafferi med för oss okänt innehåll. Och framför allt, kunde sitta på toan en halvtimme utan att någon tog i handtaget. Men vi längtar redan tills vi ses nästa gång!