Lite krydda på tillvaron

Häruppe hos oss finns det inga stora köpcenter eller mastodontvaruhus men det klarar vi oss utan. De små butiker som finns här och var håller hög klass och det är så trevligt att titta in i dem ibland. Vi fastboende försöker verkligen gynna våra "närbutiker" så vi får ha dem kvar. I går var det extra mysig stämning i den här butiken med alla sommarboende som var tillbaks efter vinteruppehållet och alla fastboende som krupit ut ur sina iden. I går kväll fick man skämmas igen när femteklassarna var duktigare. Men...kan jag hjälpa att verbens böjningsformer har bytt namn sen jag satt timme ut och timme in och kämpade med grammatiken i skolan!

Påskafton

Det är ungefär som att jämföra bilden på en förpackning med lökar med det som sedan kommer upp i rabatten. Min påskliljebild är tagen i trädgården förra påsken och tittar jag på samma ställe i år sticker det upp några köldnupna gröna bladspetsar. Det är allt! Nu ska jag inte deppa över det. De kommer säkert att blomma fint till Valborg eller pingst. Den som väntar på något gott.... Medan jag väntar på att blomsterprakten ska komma igång kan jag istället njuta av färgerna på tuppen och hönan som jag hittade i mitt bildarkiv. Glad påskafton på er från ett Öland med plusgrader men också kalla vindar från havet.

Påskkärringmöte

I går stod jag i solskenet utanför vår ICA-butik i drygt fyra timmar och sålde lotter och böcker åt hembygdsföreningen. Det är så trevligt att träffa både kända och okända bybor och alla vill hjälpas åt att stödja hembygdsföreningen. Många glada kärringar och gummor var vi som stod och pratade i vårsolen och så plötsligt...långt borta såg vi en hel rad med de allra sötaste påskkärringar som närmade sig. Det var vårt lilla dagis här i socknen som var ute på påskpromenad. De skulle titta på sin fina påskutställning i fönstret på ICA-butiken. Fortsatt trevlig helg till er alla!

Stenen

Öland är inte bara sol och vind och fåglar. Det är sten också. Både stora kalkstensbrott och små envisa stenar överallt. Kalkstenen har under flera hundra år inneburit ekonomisk trygghet för många ölänningar, då den har varit (och är) eftertraktad över hela världen. De vackra, slipade kalkstenarna utmed stränderna har också burits hem i många fickor som turistsouvenirer från Öland. Men så har vi då de små envisa stenarna som är ett gissel för bönderna och alltid ligger precis där jag ska gräva ner en planta i trädgården. Mängder av dem har förvandlats till stenmurar på bekostnad av onda ryggar och såriga händer, men jag tror att ingen kan vara så stolt som en ölänning, som just färdigställt en vacker stenmur!

Ser ni den lilla pricken?

I går såg jag den för första gången i år. Och hörde både den och flera andra som höll konsert högt uppe i skyn. Sånglärkorna är här! Dessutom mötte vi många dansk- och tyskregistrerade bilar på vår utflykt. Ett riktigt vårtecken det också. I dag öppnar vårt konditori och fiskaffären i hamnen. Som jag har längtat efter både god fruktlimpa och limegravad lax. Äntligen kan jag få båda delarna. Men snön ligger fortfarande kvar i skrämmande höga vallar och drivor, så än får jag gå med båd´strumpor och skor.

Alla dessa timmar...

...som vi ägnar åt att leta efter papper, kläder,hushållsredskap eller annat som är totalt försvunnet. Nu handlade det om påsksakerna. De maffiga 60-talsljusstakarna i lysande orange färg gick bra att hitta liksom de äggiga ljusmanschetterna, som är så brandfarliga att vi får ta bort dem varje gång vi ska tända ljusen. Godiskorgen, inköpt på Madeira för 25 år sedan visste jag också var jag hade och träkycklingarna och äggen till påskriset låg där de skulle. Men sedan började eländet! Porslinshönan var på rymmen! Jag letade. Gubben letade. Jag såg den alldeles nyligen, sa jag. Men vad hjälper det. Varje skåp i huset granskades noga flera gånger. Till slut, längst ner i ett skåp, bakom glöggvärmaren och midsommarvaserna låg hon och tryckte. Vi torkade svetten ur pannorna. Påsken är räddad!

En del är födda med tur

Ibland känns det ganska orättvist. Somliga har bra hår som alltid formar sig perfekt och aldrig ser rufsigt eller ihopsjunket ut. De vaknar på morgonen, skakar lite på sig och så är det klart. Alltid snygga och prydliga med hårtofsen i ordning.

Sedan är det vi andra. Vi lägger ner massor av tid och pengar för att åtminstone få någon ordning på stråna, men hur bra lyckas det? Inte särskilt bra alls vill jag påstå! Se själva på nedanstående bild!

Visst ja! Vädret på norra Öland måste jag berätta om också för alla som är på väg hit. Minus 3 i morse, soligt och inte så blåsigt idag, men många snödrivor kvar ännu så länge.

Noll koll

Men vad är det där? Plötsligt ser jag en liten samling av krokus i en grop mellan snödrivorna. Lite köldbiten men ändå så vacker och den första i min trädgård i år. Du har ingen kontroll på din omgivning säger sparvhöken som sitter på kanten av dammen och spanar över småfåglarnas vattenhål. Konstigt att du över huvud taget överlever. Kontroll är A och O! Just det, instämmer en röst högt uppifrån. Så här i påsktider kan man ju tro att det är någon högre makt som talar, men det är den svävande örnen som lägger sig i samtalet. Här uppifrån har jag sett de där blommorna i flera dagar. Sluta att gå omkring och spana i kikaren! Titta lite på marken som du kliver på istället!

Solen skiner och vi med den

Jag struntar i att titta på termometern och det tunna lagret av nyfallen snö utomhus. Nej, istället gläder jag mig över solstrålarna som får den blommande brudorkidéen att lysa i all sin prakt. Jag går en runda i huset och njuter av tulpanerna på bordet, påskliljan i sin kruka och grönskan i mina sålådor. Vid mitt besök i handelsträdgården igår pratade vi om hur den sena våren påverkar på många olika sätt. Trädgårdsmästaren måste hålla temperaturen uppe i sina växthus, vilket kostar massor av pengar och minskar förtjänsten ordentligt. "Det får aldrig gå under fem plusgrader" sa hon. En vansklig bransch inser jag. Jag känner en annan blomsterhandlare som fick ett långvarigt elavbrott precis vid julruschen och alla blomgrupper i växthuset frös. På radion i går hörde jag att också klädbranschen drabbas. Ingen är inspirerad att köpa vårkläder i den här kylan. Men som sagt, solen skiner, från radions Naturmorgon ropar göken och inomhus blommar det! Trevlig helg!

Alla pratar om vädret

Isigt! Nya snöbyar drar in! Vindarna går genom märg och ben! Ja, vädret är på allas läppar nu. Minst tio dagar till, sa någon. Bara att härda ut. Husse och hunden kämpar på under sina morgonpromenader och värmer sig framför brasan i kaminen när de kommer hem. Fåglarna trängs vid matställena och rådjuren börjar komma in i trädgården. Den här lilla geten mumsade desperat på fågelfrö och äpplen igår.

Vårdagsjämning 2013...suck,suck

När jag växte upp hade vi ett par äldre grannar som ofta återkom med berättelser om hur det snöade på midsommarafton någon gång på 1930-talet. Jag pratar då alltså om en plats i vackra, grönskande Sörmland och inte någon avlägsen timmerstuga på gränsen till kalfjället.  Då skrattade vi och tyckte att det kändes väldigt underligt och avlägset. I dag känns det inte så unikt längre. Det här väderläget som har parkerat här och inte tycks vilja flytta sig minsta cm, har säkert tänkt att stanna till midsommar. Min resa igår gick bra trots allt och jag hade nog lite tur för idag snöar det ännu värre. Här kommer ett tips till alla som kommer hit i påsk och ska vädra ur sina stugor: Mattorna blir jättefina och fräscha om man skakar ur dem och drar dem i snön fram och tillbaka några gånger! Only look on the bright side of life!

Vårdagsjämning 2012...suck

Tänk så olika det kan vara! Här sitter jag med eld i kaminen och utanför blåser det 11-12 sekundmeter och små snökorn virvlar i luften. Termometern visar på minussidan och fåglarna sitter intryckta i buskarna och väntar på dagens servering av talg, margarin,frön och äpplen. För precis ett år sedan blommade det för fullt i rabatterna, fjärilar flög omkring, trädlärkorna sjöng och maken bytte till sommardäck på bilen. I dag måste jag iväg på ett ärende tio mil bort och håller tummarna för att det verkligen bara blir en och annan lättare snöby.

Ung telefonförsäljare ringer till erfaren tant

Äntligen kom jag mig för att avsäga mig medlemskapet i en bokklubb som jag var med i. Det kändes skönt att det blev gjort. Jag köper bara någon enstaka bok och jag var trött på att behöva skicka in lappar varje månad. "Nej tack, jag vill inte ha månadens bok." Det gick knappt en månad så ringde telefonen. En ung man som genomgått telefonsäljarutbildningen där budskapet är gå på,gå på och låt inte kunden få en syl i vädret, hördes i andra änden. Vi vill tacka dig för att du har varit medlem , sa han. Vi skickar dig en alldeles ny bok. Jag, som inte tror på sådant, frågade misstänksamt om jag skulle betala 40-50 kronor i porto då. Nej det är alldeles gratis vidhöll den unge gossen. Det tror jag inte, sa jag, inget företag med krav på lönsamhet skänker bort saker utan att det är någon hållhake. Joo då, sa han, du får den alldeles gratis och dessutom får du ett nytt erbjudande varje månad. Hahahaha! Jag förstod väl det! Det var just det jag ville slippa sa jag. SKICKA INTE NÅGONTING!!!

Försvagat oväder

Den smala vägen rakt ut i havet till Högby fyr

På vägen ut kan man njuta av vackra ismönster

Perspektivet förvillar lite. Det är nog ungefär en halv km över viken ut till fyren.

Vad skönt att höra! Ovädret som är på gång har tappat sin kraft och från kuling, 1 dm snö och klass 2-varning, har det nu blivit blåsigt väder och en och annan snöby. Nu på morgonen har jag sett till alla mina små skyddslingar i sålådorna. De kommer i full fart och de största har jag fått flytta upp till ett ouppvärmt rum på övervåningen, så att de inte ska ränna iväg för fort. Så fort nätterna med alltför många minusgrader är över, ska de flyttas ut i växthuset i sällskap med en frostvakt. I går blev det en promenad ut till Högby fyr, en av Ölands alla vackra platser!

Ölands norra spets

Det blev sol i går. Trots kvarliggande envisa snödrivor och is i vikarna, så var det riktigt skönt ute. Det märktes också på de vanligtvis folktomma promenadstigarna. Plötsligt mötte vi många glada människor som var ute för att lapa lite sol och frisk luft. Längst ute på fyrön passerade ett underligt ekipage förbi långt ute mot horisonten. En bogserbåt med en arbetsplattform! Kanske hade den använts vid montering av de vindkraftverk som sätts upp ute i havet. Jag funderade inte vidare på det. Bättre att fokusera på snödropparna i fyrmästarens trädgård eller de vackra, torra vasstråna utmed strandkanten. Hur har dessa spröda stjälkar orkat hålla sig upprätta genom storm och snö under hela vintern?