söndag 29 mars 2020

Våren är blå


Vissa dagar är blåare än andra. I går var det knallblått ut över havet och Blå Jungfrun. Vackert så det gör ont.


Blå scilla växer överallt nu, men en och annan balkansippa tittar också fram i min trädgård till min och de nyvakna humlornas glädje.


Stararna njuter av den blå himlen. De har fullt upp nu både med det ena och det andra. Holken är inspekterad och duger även i år och alla pilfinkar som gör försök att ta över, körs ilsket bort. Skönt att glömma all oro för nära och kära några minuter ibland och njuta av naturen inpå knuten.



torsdag 26 mars 2020

Chock


Jag var på en förberedande provtagning inför ett rutinbesök hos läkaren härom dagen. Jag är alltid nervös inför stick i armen, efter många obehagliga upplevelser, men den här gången gick det så bra. Reste mig och trodde att allt var klart, men icke. Vi ska mäta och väga dig också, påpekade sköterskan. Jag tycker att jag har bra koll,så jag klev upp på vågen utan betänkligheter. Vaaaa!!!! Den visade sex kilo mer än vår ganska nya badrumsvåg. Jag hamnade i chock. Men du har ju kläder på dig, försökte sköterskan mildra upplevelsen. Hmm, de kanske väger ett kilo. Så var det dags att mäta. Jag är 1,61 upplyste jag om. Du är 1,59 svarade den söta varelsen. Så tog hon fram måttbandet och skulle mäta midjemåttet. Säg inget, sa jag och blundade. Jag vill inte veta något BMI. 

Så, hej då alla frasiga wienerbröd. Nu blir det proteiner och grönt framöver.




söndag 22 mars 2020

Kan man någonsin lita på våren?


Det är väl som vanligt egentligen. Vi vaknar på morgonen och tittar ut över en snövit trädgård. Så dags nu, när vi i vårt landskap inte ens har haft en vinter utan gått direkt från höst till vår.


Mitt i den frodiga gullvivsplantan ute i en backe, drar sig knoppen förskräckt tillbaka. Alldeles för tidigt att sträcka på sig och slå ut.


Blåsipporna ids knappast slå ut sina klarblå. De slokar med huvudena och kryper ihop bland fjolårslöv och nerblåsta barkbitar.


Själv får jag gå omvägar och klättra över nedfallna grenar och ibland hela träd, som har fått ge vika för de envisa, starka vindarna. Sorgligt! De känns som gamla vänner.



onsdag 18 mars 2020

Vi fortsätter att umgås


Här fortsätter vi att umgås, grannarna och vi. Visserligen har vi infört några mindre säkerhetsåtgärder, men det är mest för att barnen inte ska vara oroliga. I går till exempel sågs vi en stund ute i naturen. Vi höll förstås ett behörigt avstånd på cirka 100 meter, men det var trevligt ändå!


Med dagens teknik fungerar det mesta!


Jag pratade med mamma (98 år) i telefon. Hon var bekymrad över att folk hamstrade så att jordgubbskrämen var slut i hennes butik. Jag, som inte köpt sådan kräm på säkert 25 år, blev sugen och inhandlade ett paket i vår suveräna butik. Eftersom vi har femtio mil emellan oss, kan jag inte bjuda mamma. Vi får äta själva.



måndag 16 mars 2020

Snö!!!!


Första gången i år som jag lämnade spår efter mig på min promenad! Det var också spännande att kunna följa rävens spår i snön. Jag vet att han alltid tar en runda där, det syns på små högar här och var och känns ibland också på hans doftmarkeringar, men han svängde inte in där jag trodde att han bor. Han kanske lurar mig.


Lite slarvigt snömålade stolpar. Vackert!


Åh, vad det glittrade bland slånet.


Snart blir det vitt igen där, när knopparna slår ut. De är på god väg.


Hemma i trädgården kämpade de vita krokusarna för att göra sig synliga i snön. Bara lugn, snön är snart borta igen. Många plusgrader på termometern idag!



fredag 13 mars 2020

Naturkrafter


Det blåser och blåser. Jobbigt på många sätt men också lite häftigt. Och vackert!


Ovädren drar förbi och mellan dem tittar solen fram lite kort och skapar en regnbåge från land och ut över havet. Mäktigt det också!


Här var det en annan form av naturkraft. Havsörnen imponerar.



tisdag 10 mars 2020

Blodtransfusion?


Men...vad var det här? Påminde om en halvvägs klar blodöverföring. 


Riktigt så illa var det inte. Det var gubben som klämde ur de sista dropparna från en bag-in-box, för att servera mig en middag på Internationella Kvinnodagen!


Gott men ganska spartanskt, vill jag påstå.


Kände igen det mesta från lördagens middag.


Men med parmesan från min italienska ostkvarn smakar det mesta bra. För rättvisans skull måste jag berätta att gubben fixade en snabb middag medan jag skrev ett protokoll efter ett årsmöte som vi båda deltagit i .



söndag 8 mars 2020

Vårblommor


De tidiga vårblommorna, bäst av allt kanske. Möjligen med undantag för en blåklocka i november eller någon annan oväntad skönhet i höstmörkret.


En av de vackraste julrosor jag har sett med allt sitt rosavita.


Klockjulros, väldigt speciell.


Här var det trängsel!


Och här tittar redan kejsarkronorna upp. Det gick till och med att känna deras speciella doft. Nu ligger vi i startgroparna för ännu en härlig säsong av färg och grönska.



torsdag 5 mars 2020

Finbesök


V har haft fint besök av en äldre herre några dagar.


Tanken var att vi skulle lära känna varandra, så vi kan hoppa in som "extraföräldrar" när det behövs. Det kommer att gå så bra! 


För två dagar sedan såg jag årets första trana. Då hade vi hört dem ett par dagar innan. Så mysigt att återse alla som kommer på löpande band nu.