Chock

Jag var på en förberedande provtagning inför ett rutinbesök hos läkaren härom dagen. Jag är alltid nervös inför stick i armen, efter många obehagliga upplevelser, men den här gången gick det så bra. Reste mig och trodde att allt var klart, men icke. Vi ska mäta och väga dig också, påpekade sköterskan. Jag tycker att jag har bra koll,så jag klev upp på vågen utan betänkligheter. Vaaaa!!!! Den visade sex kilo mer än vår ganska nya badrumsvåg. Jag hamnade i chock. Men du har ju kläder på dig, försökte sköterskan mildra upplevelsen. Hmm, de kanske väger ett kilo. Så var det dags att mäta. Jag är 1,61 upplyste jag om. Du är 1,59 svarade den söta varelsen. Så tog hon fram måttbandet och skulle mäta midjemåttet. Säg inget, sa jag och blundade. Jag vill inte veta något BMI. 

Så, hej då alla frasiga wienerbröd. Nu blir det proteiner och grönt framöver.

Granatäpple, en favorit på frukostbordet

 

Vi försöker alltid komplettera morgonens youghurt och müssli med några matskedar färska bär. Så här vintertid blir det förstås djupfrysta blåbär, aronia eller vad vi har till hands. Vi växlar ofta om med granatäpple, som hör till favoriterna.

 

 

Lite pillergöra är det förstås att peta loss kärnorna men det tar jag som en stunds avkoppling och terapi. Granatäpplena hör inte till det billigaste i fruktdisken, även om ett äpple räcker i flera dagar. Här om dagen fick jag en oväntad present av en närstående.

 

 

Det var en kasse med fyra stora granatäpplen, inhandlade i en specialbutik för frukt och grönt med invandrad ägare. Priset för de fyra frukterna var ungefär detsamma som jag normalt betalar för ett äpple.

 

 

Vitamininjektion

 

Du behöver inga tillskott. Du har jättefina värden, sa doktorn för några veckor sedan. Men då tittade han enbart på den fysiska sidan av mig.

 

 

Mitt psyke skulle behöva ett rejält tillskott av färger, dofter och ljus.

 

 

Dessutom skulle jag behöva ordineras en timme mot en solig södervägg, sittande på ett fårskinn och påbyltad i den tjockaste jackan. Jaa, drömma kan man göra! Trevlig lördag!

 

 

RS-virus

 

Nu r det två veckor sedan, som jag kände de första symtomen. Sedan dess har det varit ett litet h-vete med rosslande luftrör, som väckt mig på nätterna och rinnande näsa. Jag har verkligen känt mig som ett vrak.

 

 

Från en granne fick jag höra att i princip hela byn har varit sjuk. En del ända sedan jul. Några har blivit inlagda på lasarettet med lunginflammation. RS-viruset har slagit till hårt i år!

 

 

Vi åker ut en sväng, sa jag till gubben i går. Jag måste se lite annat, även om jag är långt ifrån frisk ännu. T ex den här sönderblåsta gamla bryggan i Nabbelund. Den passar bra ihop med mig nu.

 

 

Inomhus

 

Jag har fått hålla mig inomhus en hel vecka på grund av något influensaliknande elände. Det frestar på. Så mycket mysigare det hade varit om det var en varmare årstid. Då kunde jag suttit i en skön stol i skuggan och njutit av allt som händer runt omkring.

 

 

Nu har jag vandrat rastlös från fönster till fönster mellan sovstunderna. Det känns att det är bra att röra på sig ibland och få loss det där som rosslar i luftrören.

 

 

Hur som helst, i natt sov jag ända till 5:30 utan att bli väckt av hostattacker. Kanske börjar det vända.

 

 

En liten drink i januari

 

Man kan behöva en styrketår ibland. Det här lär vara nyttigt så vi skålar i var sitt snapsglas varje morgon. Inte vet jag hur mycket sjukare vi skulle vara om vi inte gjorde det:

Koka några hekto skivad ingefära i 8 dl vatten 20 min. Ta bort ingefäran, rör i 1/2 dl socker eller lite honung efter tycke och smak, pressa i saften från två citroner. Klart! Håller en vecka i kylskåp.

 

 

Någon mer än jag som kan se "Gubben Ingefära"?

 

 

Tog en titt uppe på den ouppvärmda övervåningen. Snart dags att dela och plantera om pelargonen "Australe". Förra året blev det 14 små plantor.

 

 

Pollenrapporten

 

Oj då! Pollenrapporterna har kommit igång och just nu är det hassel och al som delar med sig av sitt frömjöl!

 

 

Tyckte jag inte att jag snorade lite extra efter min långa promenad genom alskogen häromdagen. Men det är så vackert nu så jag kan inte låta bli. Träden skiftar i olika nyanser och när jag tog in lite blandade kvistar  tog det bara ett halvt dygn innan några började lysa lite i grönt. Sprickfärdiga!

 

 

Jag får stoppa en extra näsduk i fickan och fortsätta mina upptäcktsfärder. Förresten, min näsa sätter inte igång att rinna ordentligt förrän gräset börjar blomma och det ska väl åtminstone dröja några månader till dess.

En liten pärla på morgonkvisten

 

Ingefära är bra för mycket och dessutom gott. Men hur ska man få i sig tillräckligt mycket?

 

 

Jag hittade ett recept på ingefärsshot, som jag var tvungen att prova. Nu börjar vi dagen med varsitt snapsglas fyllt med den ädla drycken.

 

 

Cirka 3 hg ingefära skalas och skärs i skivor. Koka i 7,5 dl vatten 30 min. Sila bort ingefäran, rör i 1/2 dl socker och saften från två citroner. Klart! Förvara i kylskåpet.

 

 

Ahhh, där satt den!!!

 

 

Konstruktionsfel??

 

Man köper allt som tandläkaren rekommenderar. Man borstar och petar hur trött man än är på kvällen, för annars håller det dåliga samvetet en vaken hela natten.

 

 

Man sväljer alla möjliga tillskott....

 

 

...och man väljer mellanrumsborstar med rätt färg.

 

 

Ändå slutar det så här: Akutbesök fem mil bort hos tandläkaren därför att en tand plötsligt har behagat att spricka. Varför kan inte tänderna åldras med behag precis som jag gör (hmm)? Det måste ju vara ett fel i konstruktionen!