Det finns färgklickar

 

I dag aviserar jag ett uppehåll i bloggandet några veckor framåt. Mina dagar är plötsligt fulla av åtaganden, både inom familjen och övriga och jag har också många morgontider att passa.

 

 

Men innan dess kan jag servera diverse färgklickar som jag har hittat. Havtorn till exempel!

 

 

Och rosor blommar fortfarande på många ställen här på Öland.

 

 

Alla vackra vilda äpplen är inte uppätna ännu. Jag tror att sidensvansar och trastar gärna vill ha dem lite mjuka och frostbitna innan de börjar kalasa.

Trevlig söndag! Vi hörs om några veckor igen!

 

 

Höstfest med hembygdsföreningen

 

Fest på Öland! Vad äter man då? Kroppkakor förstås!

 

 

Den lilla plats i magen som fortfarande är tom, kan man fylla med hembakade kakor.

 

 

Över femtio personer samlades, sjöng, umgicks och hade det trevligt.

 

 

Glömt putsa glasögonen?

 

Det var lite dimmigt redan på morgonen, men solen tittade ändå fram.

 

 

Vi hade ett ärende i Borgholm och vägen dit låg insvept i en tjock filt av dimma.

 

 

Borgholms vackra slottsruin kunde bara anas. Nu ska jag iväg igen i ett tidigt ärende. Vad vi har för väder i dag? Vi får se när det ljusnar!

 

 

Titt in hos Rostiga Tanten

 

Jag tittade in hos Rostiga Tanten under helgen som gick. Alltid lika trevligt och inspirerande.

 

 

Som en hel bygata full av härligheter!

 

 

Vackert, vackert och vill ha, vill ha!

 

 

Men.. vad vackert grönt, blommigt och lummigt det fortfarande var. Det måste ha bildats ett microklimat mellan husen.

 

 

Nyfiken på mer? Sök på I&I Design för öppettider med mera. Lite begränsat med tider i år för även en rostig tant behöver andas lite ibland.

 

 

Tomt i almanackan

 

En alldeles blank sida i almanackan. Det är nästan lite lyx. Kan man få önska sig lite ljus och värme då? Eller åtminstone ljus. Värmen kan jag fixa själv med hjälp av yllemössa och tjocka jackan.

 

 

Solen får gärna titta fram , åtminstone då och då.

 

 

Det blir så vackert då med novembers guldiga toner.

 

 

Gå i egna tankar

 

Här går "min" stig! Ser kanske inte så märkvärdigt ut, men där går jag flera dagar i veckan, ibland varje dag och i alla väder.

 

 

Ensam med sina tankar. En sorteringsprocess kanske. Ordna upp allt i huvudet. Vad är viktigt och vad är mindre viktigt?

 

 

Sen finns ju också förhoppningen att jag ska se en och annan fågel också.

 

 

Här går vägen till Ölands norra udde.

 

 

 

 

Alvaret - vår största insjö

 

Vi har fått mycket regn den här hösten! Vattnet i de flesta av Ölands vattenreservoarer ligger på normal nivå nu, läste jag i tidningen.

 

 

Jag var en sväng söderut i går och kunde snabbt konstatera att Alvaret mest liknar en sjömark. De djur som fortfarande går ute, vadar på vissa ställen från den ena ön till den andra. Det tar tid innan vattnet har letat sig ner genom sprickorna i kalkstenen, som ligger som ett golv under det tunna jordlagret.

 

 

Visst är det härligt att hitta blommande vintergröna mitt i november. Ett helt dike fullt dessutom.

 

 

Dåligt väderrekord?

 

I går var det verkligen dåligt väderrekord! Regnet, uppblandat med en och annan snöflinga, piskades mot rutorna av vindarna som skakade huset. Jag var inte utanför dörren på hela dagen. I stället fick jag en del gjort inomhus, vilket också kan behövas ibland.

  

 

Mina bilder är från samma datum andra år, också grått och mörkt, men vackert dimmigt och vindstilla. Jag gillar när man inte ser vart vägen bär.

 

 

Jag gillar också de sena höstblommorna. Lika uppskattade som de första vårblommorna. Snart bara tre månader innan de dyker upp. Det går fort!

 

 

Kungen på besök

 

Ibland får jag kungligt besök! De små kungsfåglarna, Sveriges minsta fåglar, kommer förbi en stund. Inte så lätta att fånga, varken med ögat eller kameran.

 

 

De rör sig oavbrutet och undersöker varenda barr på jakt efter de spindelkvalster som är den huvudsakliga födan.

 

 

Men titta...ser ni den där lilla pricken i mitt vattenfall?

 

 

Kungen blev badsugen och plaskade runt för fullt i vattnet.

 

 

Novembergrå

 

Nu känns det verkligen att det är november, sa jag till gubben. All färg är borta i naturen. Bara grått och mörka silhuetter överallt.

 

 

Lilla blåmesen gör sitt bästa för att styla till det hela, men vad hjälper det. Bara en liten prick mitt i allt det grå. Jag måste ha lite färg.

 

 

 

Det här får duga. Fortfarande gröna löv i kontrast mot ekens gyllenbruna. Vackert.

 

 

 

 

En helt vanlig dag

 

En helt vanlig dag! Ringde mamma 8.30. Hörde hur hennes dörrklocka skrällde till och hann ropa: Jag ringer i eftermiddag istället, just som hon la på luren. Gick en sväng runt norra udden. Det mulnade på vartefter och på hemvägen fick vindrutetorkarna gå igång.

 

 

Hemma igen och satte på ugnen. Först en plåt full med müssli och sedan en stor lammstek. Hela huset doftade härligt av rosmarin och vitlök under hela eftermiddagen. Hängde ut äpplen till fåglarna. Vi har inte ett enda "eget" äpple i år. Skar upp steken. Det blir tio härliga middagar till oss!

 

 

Ringde mamma igen. Jodå, det var husfixaren som skulle mäta innetemperaturen i lägenheten, som hade besökt henne på morgonen. Hon har klagat över att hon fryser. Får se om det blir någon ändring. Så var det kväll med "Bonde söker fru". Lite segt och jobbigt med allt fnittrande från en av deltagarna. Kröp i säng istället med Allers korsord en stund innan ögonen gick i kors.

 

 

Ojoj, det blir aldrig som man tänkt sig

 

Det var en kall men vacker morgon i går.

 

 

Domherren på den frostbeklädda bron var tvungen att lägga ifrån sig maten en stund och betrakta soluppgången. Jag hade planerat. Först en massa ärenden på förmiddagen och sedan hem till lunch och en lugn eftermiddag med nylånade böcker från bibblan. Så kom det ett meddelande!

 

 

Den sällsynta nunnestenskvättan fanns uppe vid norra udden. Det blev till att kasta i sig några tuggor av lunchen och så iväg. Så himla kul! Ett nytt kryss på min långa lista.

 

 

Pensionärsrabatt

 

På tisdagarna har vi 5% pensionärsrabatt på ICA. Det är ju bara en munfull av det hav av pengar, som vi äter upp varje år, men ändå. Egentligen är det själva grejen som är rolig.

 

 

Det köper vi på tisdag, säger vi flera gånger i veckan till varandra. Vi skriver upp långa listor med basvaror, som enbart får inhandlas på tisdagar. Allt från vetemjöl till tandkräm.

 

 

Vi handlar och handlar och trängs med alla andra pensionärer, som gör samma sak som vi. På tisdagarna är parkeringen utanför butiken full av bilar. Så kul! Både diakonin och ICA har sina tisdagsträffar! När vi handlat färdigt studerar vi kvittot noggrant. Se där! 65 kronor sparade den här veckan. Inte illa!

 

 

Sol, sol är det var du går...

 

Jodå! Jag såg solen i går förmiddag också. Lite beslöjad kanske men ändock.

 

 

Jag ska inte klaga. Jag gillar det här ljuset, då det mesta förvandlas till silhuetter.

 

 

Här är det en som är på väg in i dimman.

 

 

Och några fåglar gick att urskilja. Den lilla pricken i mitten av bilden är en skärpiplärka.

 

 

Så var det klart!

 

Så var Skäftekärrsmässan över för den här gången. Många tycker det är konstigt med jul redan i allhelgonhelgen och jag håller med. Men det finns förstås en förklaring till det. Från början, för 31 år sedan, låg mässan närmare jul.

 

 

Men höstlovet lockar många att besöka vår norra glesbygd en sista gång för året. många för att stänga ner sina stugor inför vintern. Det är också sådant väglag att man vågar ge sig ut på vägarna de 10 milen från fastlandet (utom förra året). På senare år har också husbilsfolket tillkommit. Vi skulle inte få drygt 2000 besökare och knappast några utställare heller, om det var decembermörker, snö och halka.

 

 

Mässans tyngdpunkt ligger också på mat och hantverk och tomten är en extra bonus för de minsta.