Mors dag

 

Mors dag och för all del även Fars dag, ska de verkligen behövas? Reklamen flödar över och försöker få oss att köpa, köpa, köpa och naturligtvis vill ingen att just deras mamma ska bli utan.

 

 

När jag en gång i tiden arbetade på ett bibliotek på en långvårdsavdelning, strömmade blommorna in dagarna före sådana här helger. Jag minns den sköterska som suckade uppgivet och sa: " Tänk om de kunde offra en kvart för ett besök emellanåt istället för alla dessa hundralappar för blommor. Det skulle betyda så oerhört mycket mera."

 

Violer till mor

 

Jag ska ringa till min mamma idag 8.30. Det gör jag ungefär varannan dag året om så det är ingen skillnad just idag.

 

 

 

En dag på Skäftekärr

 

Jag besökte Skäftekärrs järnåldersgård härom dagen. Kommunens alla tredjeklassare hade upplevelsedagar där och levde på järnåldersvis under en hel dag.

 

 

Tyvärr måste man numera vara väldigt försiktig med att publicera bilder på glada barn. Det är trist att vi alltid ska behöva anpassa oss efter de onda krafterna i samhället. Men hur som helst, matgrytan kokade....

 

 

...och bordet stod dukat just när jag var där.

 

 

Någon tyckte att det var varmt och hade hängt av sig kappa och mössa mitt i röken från elden. Eller var det kanske avlusning på gång. Löss och annat var säkert ett bekymmer på 500-talet!

 

 

Ingen Ölandsblogg utan orkideer

Johannesnycklar

 

Jag är ingen expert på orkideer och jag tycker att det är svårt med alla arter där bara små detaljer skiljer dem från varandra. Dessutom blandar de sig lite kors och tvärs, vilket inte gör saken enklare. Ibland kan man nöja sig med att bara njuta men blir jag extra nyfiken på något finns experten Björn Lüning tillhands. Han har bland annat skrivit en bok om dessa blommor som hör till världens artrikaste växtfamilj.

 

Krutbrännare

 

Just nu är den tid på året då Öland är översållat med orkideer och huvudparten av de arter som förekommer i Sverige finns representerade på Öland.

 

 

Flugblomster

 

Det är en spännande växtfamilj och många reser lång väg för att studera de märkliga blommorna. Flugblomstret på bilden ovan är kanske en av de allra märkligaste.

 

 

Ur led är tiden

 

Är det inte konstigt att prästkragarna står helt utslagna i maj månad? Jag tycker att det är den typiska midsommarblomman. Det blir nog som jag länge har misstänkt, en midsommarstång med solrosor och höstastrar i år.

 

 

Runt vårt nyuppsatta insektshotell surrar det av intresserade spekulanter. Svårt att se kanske men några av hålen är redan igenmurade av någon. Murarbin kanske?

 

 

Och som sagt, trädgården är full av blommande prästkragar. Egentligen är jag allergisk mot både prästkragar och gräs men jag kliar mig glatt i ögonen och njuter av de vackra blommorna.

 

 

Då smög en bölja kärleksfullt...

 

...till snäckan uti sanden. Ja, så skrev Birger Sjöberg och jag kom att tänka på den versen när jag såg alla dessa tusen snäckskal, uppblåsta efter vinterns vindar. .

 

 

Ja, egentligen är det väl musselskal om vi ska vara noga.

 

 

 

Och jag är fortfarande kvar bland molnen. Kunde inte motstå att rikta kameran mot denna häftiga molntapp just innan det började falla tunga droppar och jag fick springa tillbaka till bilen. Själv tål jag en del regn men det är värre med mina kameror och kikare.

 

 

Havet och himlen

 

Jag går stigen ner mot havet.

 

 

Jag möts av en bild som överträffar utbudet på alla mina 32 TV-kanaler, eller hur många det nu är.

 

 

Det finns en norsk visa med en text som lyder ungefär: "Du ska inte sova bort sommarnatten".

 

 

Här är det inte riktigt natt ännu, men bara se och känn hur bekymmer och stress bara rinner bort och försvinner ut i havet.

 

 

Syrener, syrener, överallt syrener

 

Det är ett fantastiskt syrenår i år! Hela trädgården, för att inte säga hela byn, doftar av syren.

 

 

Grenarna böjer sig av tyngden och kraftfulla syrenklasar sopar sidorna på skolbussen när den kör förbi.

 

 

Vi har lila syrener och grannen har vita. Jag skulle gärna komplettera med några riktigt mörkt lila också.

 

 

Underbart är kort! Snart dags att gallra ur igen och köra ett lass kvistar till tippen.

 

 

I Trollskogen forts...

 

Vilken härlig dag jag fick, där jag vandrade runt på små vägar och stigar under fem timmar.

 

 

Här är bara et av alla ställen där murgrönan kramar ett träd och svingar sig upp ända mot toppen.

 

 

Plötsligt, när jag tog en matpaus, svärmade ett 50-tal sådana här små rackare omkring mig i solljuset. Jag har aldrig sett någon med så långa antenner förut. Jag skickade en bild till jourhavande biolog på Naturhistoriska museet när jag kom hem och svaret kom snabbt. Det var ek-antennmalar!

 

 

Fågelsången är enorm så här års och överallt fladdrar det i buskarna. Här lyckades jag fånga en härmsångare på bild. En liten gul fågel som sjunger fantastiskt.

 

 

Fåglar dör mitt i livet, kan man säga. Ena sekunden lever de som vanligt och nästa sekund dör de när tiden är inne. Något att ta efter kanske: Att inte sluta leva förrän man dör.

Nu är klockan snart 6 denna härliga morgon och jag ska iväg på gökotta med hembygdsföreningen. Och så vann vi ju också!!! Ja, ni vet nog vad jag syftar på. Duktiga Måns!

 

 

På upptäcktsfärd i Trollskogen

 

Jag hade länge drömt om det! Att få tillbringa en dag alldeles ensam i Trollskogen med början härute där Öland slutar mot nordöst. Nu var det dags! Jag fick hjälp med att frakta ut all packning, tubkikare, handkikare, kameror, matsäck, fågelbok, anteckningsbok med mera. Sedan lämnades jag där, ensam.

 

 

Ensam var kanske lite överdrivet. Mängder av måsar kretsade ideligen runt och...

 

 

...titta där! Ett gäng kossor fanns också på plats.

 

 

Och så de här! Inte ryska bombplan men väl inhemska sådana. Jääättestora myggor som surrade omkring mig. Ja, så började min expedition i Trollskogen. Spännande forts. i morgon.

 

 

Bråttom idag

 

Jag ligger i startgroparna för dagens äventyr! Ja, åtminstone ett äventyr för en tant i min ålder. Jag berättar mer i morgon men under tiden bjuder jag på några skönheter från trädgården. Jag tröttnar aldrig på julrosor. Fortfarande vackra trots att de är utblommade för länge sedan.

 

 

Under blåbärsbuskarna tittar denna lilla skönhet fram. Var kom du ifrån?

 

 

Clematisarna börjar visa sina konstverk till blommor. De får gärna förvandla min trädgård till en djungel.

 

 

Och så syrenerna! Nu doftar hela trädgården av syrenerna i den stora häcken runt en tredjedel av tomten. Men...underbar är kort. Nu ska jag packa väskan och åka iväg.

 

 

Dagarna rullar på

 

VA, vallmo redan! Det är väl inte högsommar ännu? En pytteliten vallmosort har börjat slå ut här och var. Jag måste titta efter i floran vad den heter.

 

 

Ja, ja, det är lite tröttsamt med svanbilder, men ibland kan jag inte låta bli när de burrar upp sig så här vackert.

 

 

Mitt hjärta smälter när jag ser årets första ejderkull. Måtte de klara sig från alla faror. Antalet ejdrar minskar drastiskt så nu håller jag tummarna för den här lilla familjen.

 

 

Hos veterinären

 

Ska jag behöva genomlida det här bara för att jag har lite problem med ett knä? Själva stönar och stånkar de jämt över sina leder utan att göra något åt det.

 

 

Ett blodprov tog dom också trots att jag skakade av skräck. Ingen hänsyn alls till mina nerver.

 

 

Väl hemma igen var jag helt slut...

 

 

...och orkade knappt lyfta på ögonlocket när matte härjade runt. Nu ska jag äta en massa piller. Får väl se hur det blir med det.

 

 

Privilegium

 

Nästan varje dag går jag en runda uppe vid Norra udden. Inte bara nu när de vilda fruktträden blommar och nya arter av blommor slår ut varje dag.

 

 

Jag går faktiskt här hela året runt med undantag kanske för de allra snöigaste och isigaste dagarna.

 

 

Alla årstider bjuder på sina speciella godsaker! Sommaren är försenad i år, berättade en meteorolog på Tv i går.

 

Det kanske inte gör så mycket. Då får vi en längre vår och förhoppningsvis kanske sommaren istället stannar kvar långt in i oktober.

Under vinrankan

 

I glasväxthuset kan man sitta en stund med en bra bok och nästan se hur vinplantans rankor växer cm för cm.

 

 

Den vackra kiviplantan får aldrig varken blommor eller frukt men får stå kvar för sina vackra, mjuka blad.

 

 

Varefter alla småplantor får ny jord och kruka flyttas de ut hit från "barnkammaren" i lilla växthuset som har isolerplast och värme. Här är det pelargoner på rad.

 

 

Utanför glasväggen frodas rabarberna i sin stora balja. Jag använder krukor, lådor och baljor till många växter eftersom all jord snabbt försvinner ut i sanden annars. Jag bor mitt på en sandås.

 

 

De första tomatplantorna har fått sina stora krukor och flyttat ut hit men ännu fler väntar på sin tur.