Regn och åska

Det var grått, vått och blixtarna ljungade. När elen försvann bestämde vi oss för att åka en sväng och titta på ovädret. Vi var ganska ensamma på vägen men i uthyrningshusen i byarna satt semesterfirarna tätt ihop under uteplatsernas tak och stirrade dystert. På klädstrecken hängde badkläder och handdukar på tork, våtare än någonsin.

Vid Ölands norra udde var det ett vackert sken över Grankullaviken och på den stora parkeringen stod det endast två tyskregistrerade bilar. Några familjer gick iväg ut mot fyren utrustade med gummistövlar och paraplyer.

I morse visade regnmätaren på 27 mm och nu skiner solen igen. Lilla vovven sov gott under nattens kraftiga åskväder tack vare ett överblivet "nyårspiller"som vi stoppade i henne i går kväll, efter att ha hört varningen om att ett nytt åskväder var på väg till natten.

Vatten och fukt men ändå torrt

Allting kladdar! Det är fuktigt så bordduken ute dryper av vatten och kläderna klibbar fast. Och ändå är det torrt så växterna slokar.

Fåglarna trängs vid dammen och de sitter och flämtar med öppna näbbar i värmen.

Men i dag kan det slå om! Just nu är det svarta moln på himlen, åskan mullrar ute från havet och under min stol vid datorn ligger hunden och darrar, åskrädd som hon är. Jag hade tänkt klara av en del skrivarbete i dag men får nog snart dra ut alla sladdar för att inte riskera en datorkrasch.

Stenar och vatten

Sten och vatten! Jag tröttnar aldrig på den kombinationen. 

Stenarna med sin urkraft representerar tryggheten och det beständiga i tillvaron medan det mjuka vattnet ständigt är i rörelse och ger oss nya upplevelser. Lågvatten, högvatten, strömmar, vågor,färgskiftningar och isformationer. Det tar aldrig slut på upplevelserna.

De trygga stenarna kan också skydda oss när vattnet går över styr och stiger obehärskat eller pressar på med all sin vågkraft. 

Slut på dagens filosofistund. Här suger de slokande växterna åt sig av den täta morgondimman och förbereder sig för dagens utlovade +30 grader. Puh och suck igen!

Vad tänkte jag på...

Ja, vad tänkte jag på egentligen under de mörka februaridagar då jag beställde sommarens fröer. Jag som alltid bär med mig en vision av en trädgård i vitt med blåa inslag och några rosor som bryter av med röda och rosa färger.

Plötsligt programmerades min hjärna om och jag satsade på starka, mörka och eldiga färger.

Tja, så får man uppleva det också och den här nästan svarta vädden är väldigt häftig! Jag får också tacka för insatsen uppifrån som verkligen underlättade mitt kvällsarbete i går. Runt 4 mm regn fick vi och jag behövde bara vattna inne i växthuset!

Marknad och loppis

På en rundtur med våra gäster hamnade vi på Byxelkroks marknad. Det var mycket folk i hamnen trots den 30-gradiga hettan, men skönt att dra sig lite ifrån folkvimlet och njuta av vattnet och båtarna.

Trevlig vägskylt med avstånden till Norra udden, Blå Jungfrun, Kalmar med mera.

Vi gjorde en djupdykning in bland stånden några gånger och köpte korv och bigarråer.

Så åkte vi hem till vår egen hemmahamn i Böda där det var lite lugnare trots pågående loppis.

Hur svårt kan det va???

Ännu en av dessa varma dagar! Vi for ner till stranden med våra gäster.

Det var så skönt och fridfullt där under tallarna i halvskuggan, alla satt och dåsade i sina medhavda stolar.

Men...käre svåger, har du inte satt dig ännu?

Jaja, de kan vara besvärliga sådana där stolar. Nu är du på rätt väg, men du ska nog vända på den.

Såja, det ser riktigt bra ut!

Helt perfekt faktiskt!

Nu provar vi försiktigt.

Hurra, så ska det se ut!

(publicerat med tillstånd av min käre svåger)

Mmmmmmums!

I går kväll var det dags använda en av mina presenter, en middag på Borgholms hotell. Där huserar Karin Fransson, stjärnkock med många utmärkelser, författare av flera böcker och känd från radioprogram och TV.

Efter en "aptitretare" i form av en liten bricka med många små smakprover, blev det dags för förrätten, ankbröst med diverse tillbehör.

Huvudrätten var kalventrecote med färska kantareller och salvia, mangoldpuré med mera.

Ostbrickan var delikat som allt annat. Den parmesanliknande ostbiten med en mandel på läste jag om i Lantliv som kom i brevlådan samma morgon. Helt Ölandstillverkad och lagrad i källaren på Borgholms slott. Efter allt detta avstod vi från efterrätten, det fanns liksom inte plats för den!

Här är några bilder från Karins trädgård, där hon hämtar det mesta av sina kryddor.

En riktigt suverän matupplevelse och notan slapp jag se, vilket inte gjorde det hela sämre!

Att ta betalt

Så här satt jag och tog betalt i entrén till Järnåldersbyn i går. "Är det så här ni gör?" skojade en besökare, "sätter er någonstans på en stol och tar betalt av turisterna?" Bra affärsidé faktiskt! Något att fundera på till nästa år. 

I dag är jag inte inbokad på något så det blir kanske några timmar alldeles vid havet med en härlig nordostvind som fläktar.

Vi har några gäster också så vi får väl ha ett demokratiskt möte om dagens program när alla har vaknat till ordentligt.

Under de höga trädens skugga

Jag hade ett ärende till Skäftekärr i går. Jag skulle ta lite bilder från järnåldersbyn som nu är bebodd några dagar av järnåldersfolket med hövding Skafte i spetsen. Det var riktigt skönt att gå genom parken under de höga platanerna, planterade på 1860-talet.

Där kändes det riktigt hur viktiga träden är för vårt välbefinnande.

På järnåldersgården låg en liten flicka i halvskuggan av ett tält. Stackarn, tänkte jag, värmen har nog blivit för mycket för henne. Precis då hörde jag: "98, 99, 100...."

...och så reste hon sig och sprang för att leta efter kompisen som gömt sig någonstans.

Det såg inte heller ut att gå någon nöd på de två stora Linderödsvinen som bor på gården över sommaren. Den här ser nästan lite glad ut!

Det tar aldrig slut...

Vi var borta på kaffe häromdagen och plötsligt får jag ett stort paket överlämnat av värdinnan. En födelsedagspresent i efterskott!

Spännande! Och se, en stor burk av mina favoriter, hjortronen, plockade, tillredda och inhandlade i Vilhelminatrakten. Nu är frågan, vaniljglass eller camembertost? Det räcker säkert till båda delarna. Härligt!

Det var inte nog med hjortronen. En påse skogste och en burk med lädersmorning, härligt doftande, följde också med. Allt var lokalt tillverkat och inhandlat i en liten gårdsbutik långt uppe i södra Lappland. Sån´t gillar jag!

Inbäddad i sommarsnö

Vad gör man när solen steker och värmen är olidlig? I går kröp jag djupt in i clematisen "Summer snow" som breder ut sig i kanten av uteplatsen.

Därinne var det svalt och skönt! Det prasslade lite av förvånade gråsparvar som betraktar hela härligheten som sitt område.

Det surrade också lite av små fina blomflugor och andra som, liksom jag, gillade skuggan och svalkan därinne.

Tätt, tätt bredde mitt gröna tak ut sig ovanför mitt huvud. Stolen står kvar så det blir kanske en stund där i dag också. 

Ute på heden

Jag tog en promenad på den torra heden, eller alvarsmarken som det heter här, alldeles vid Ölanda lilla flygplats.

Väldigt speciellt med de här kalkstenshällarna.

Det kryllar av pyttesmå fjärilar överallt. Snabbt rör de sig bland växterna och skulle jag hinna se vad det är för sorter måste jag nog fånga in dem med håv och titta ordentligt. Här är det en backtimjan som har fått fint besök.

Här har någon arbetat på ordentligt!

Den allmänna bastardsvärmaren sitter alltid på den lilafärgade klinten. Ett färgglatt inslag i det torra gräset.

Gulare än solen lyser den gula måran.

Plötsligt stiger det upp en myntadoft från marken. Jag har fullt av rödaktiga myntaplantor runt fötterna. Vattenmynta kanske, de växte runt ett nu uttorkat dike.

Och här har moder Natur lagt fram de finaste spetsdukarna!