Oj, vad det växer!

 

Här ser ni min arbetshörna i trädgården. Eller jag kanske ska kalla den för hobbyhörna istället. Så här års känner jag mig ganska prioriterad där, när jag har sällskap av det blommande plommonträdet.

 

 

I det lilla växthuset står de omskolade plantorna på rad. De växer på bra i den fuktiga och varma luften, som skapar imma på mina glasögon när jag öppnar dörren dit på morgonen.

 

 

Prioriterad kan jag också känna mig vid mitt arbetsbord där kryddsalvian trängs runt mina fötter och sänder upp vågor av kryddoft.

 

 

I min senaste odlingsbänk växer det bra och klätterrosen har klarat sig från rådjursangrepp i sin lilla skyddsbur.

 

 

Och titta! Kanske kan jag servera årets första rabarberpaj på 1 maj!

 

 

 

Vad pågår här?

 

Det är konstigt! Hur vi än städar och plockar undan, så hittar jag alltid en sådan här samling i kanten på bästa mattan.

 

 

Det är den gamla damen Chessie, 10 år, som av någon outgrundlig anledning alltid placerar sina kära vänner apan, strutsen, kamelen, pipbenet med flera just där trots att hon har en fin leksakslåda i hallen.

 

 

I helgen träffade hon sin "kusin" Lea som är 14 år. Gulliga valpar i all ära, men det är något visst med gamla hundar med all deras personlighet.

 

 

Lågtryck

 

Det vilar ett lågtryck över oss och i går föll ett stilla vårregn under större delen av dagen.

 

 

I norra delen av länet, uppåt Västervik, var det sol och klart informerades jag om via väderlekstjänsten och visst kändes det lite frustrerande att se den skarpa molngränsen mellan regn och sol mitt ute över sundet.

 

 

Jag får trösta mig med att det oftast är tvärtom, regn över Småland och sol på Öland.

 

 

Nu blommar det

 

Men hallå! Nu går det alldeles för fort. Ska vi pryda midsommarstången med solrosor och höstastrar? De små vildväxande tulpanerna slår ut fortare än jag hinner blinka...

 

 

...och narcisserna börjar bli utblommade.

 

 

Hmmm, löjtnantshjärtan i april. Är inte det lite tidigt?

 

Bergskörsbäret har klätt sig i ett flor av vita blommor, vackert men förgängligt. I dag får vi ett välbehövligt vårregn men risken är att det ökar takten ytterligare i trädgården.

 

 

 

I Arontorp, där blommar en ros...

 

Erik Axel Karlfeldt diktade om Arontorpsrosen men den här gången var vi inte i Arontorp utan i Albrunna lund, där den också växer. En utflykt till den lummiga lunden är nästan ett måste någon gång under våren. (Väldigt nära till Albrunna perenner också, detta paradis för trädgårdsälskare)

 

 

Våradonis, som den egentligen heter, är sällsynt i hela Europa men finns på Öland och Gotland och dessutom på Bornholm. En odlad variant kan man hitta hos trädgårdsmästaren. Det är mäktigt att se en äng full med de kraftiga ruggarna med dillika blad.

 

 

 

Myggsurr och solnedgång

 

Det ser nästan ut som snö längst bort innanför vassen men det är bara vattnet som krusar sig lite mer just där. Det var en så vacker kväll och myggorna surrade redan på den lilla skogsstigen som jag gick på.

 

 

Jag bara måste ut ibland och sänka blodtrycket för det stiger direkt bara någon nämner det lilla ordet på fem bokstäver som börjar med d och slutar med r. Vi är fortfarande inte överens. Trevlig helg på er!

 

 

Gråa hår

 

Vissa saker har jag kommit till rätta med gällande min nya dator, men mycket återstår.

 

 

Bildhanteringen till exempel. Känns just nu som ett enda sammelsurium. Tur att vädret är vackert så jag kan gå ifrån ibland och koppla bort tankarna.

 

 

Slånet har börjat att slå ut. Härligt med detta vita hav av blommor där humlorna surrar omkring.

 

 

Gammalt är bäst eller....?

 

Jaha, nu sitter jag här med min nya dator! En del är gammalt och vant, annat helt nytt och en del som jag gärna vill ha hittar jag inte alls. Men jag får lära mig vartefter. Det tar säkert några dagar innan det känns helt bekvämt men så är det med allt nytt. Jag är glad att det har gått bra så här långt!

Bilden idag är från Alvarastugan, ett 1700-talshus i hembygdsföreningens ägo.

 

 

Utflykt till Kapelludden

Det var dags för våra gäster att resa vidare och vi följde med dem en bit på vägen, närmare bestämt till Kapelludden på Ölands östra sida.

Den vackra och välskötta platsen är inte bara en bra fågellokal.

Den har en lång historia också.

Egentligen var det inte den bästa dagen för ett besök på udden långt ut i havet. Nordanvinden blåste friskt och fåglarna drog sig undan i lä, men vi såg ändå några typiska Ölandsarter som skärfläcka och gravand.

I morgon blir det ingen blogg hos mig. I eftermiddag ska min gamla dator göra sin sista resa och tankas ur på sitt innehåll. Förhoppningsvis är allt klart till torsdag morgon och kommer alla sladdar in på sina rätta ställen så blir det ett nytt blogginlägg då.

Bilder från en skön dag i april

På vissa ställen är marken fortfarande alldeles knallblå av blåsippor. Konkurrensen från gröna blad, vitsippor och gullvivor hårdnar dock och snart är blåsipporna ett minne blott.

De rödhakar som valde att flytta i höstas, har kommit tillbaka och deras tegelröda bröst lyser inne bland buskarna där de sitter och kikar med sina pepparkornsögon.

Sötast av de söta kanske?

Fortfarande får vi ha de långa stränderna för oss själva med undantag för en och annan sportfiskare. Många danska fiskare gillar att utöva sin sport här!

Det är inte så lätt att fånga mig på bild. Här gjorde vår vän Kurth ett försök.

Sommardag...nästan

Vilket fantastiskt väder vi kunde bjuda våra gäster på igår! Vi åkte först till Gillberga sten- och kulturbrott där vi störde ett måspar i deras planering för framtiden.

Här kan vi följa jordens historia genom miljoner år i lager efter lager av hårdnat sediment.

Det känns mäktigt att stå längst ner i brottet medan lärkorna håller konsert högt, högt däruppe i solljuset.

Efter lite koll på stenskvättor och skräntärnor gick färden till "Rostiga tanten" (igen).

Vi måste ju prova den nya kaffe- och chokladserveringen. Här är det choklad, spetsad med kardemumma, som ska doppas och smälta i det varma kaffet och förvandlas till en himmelsk upplevelse.

Naturen väntar!

Vi har gäster som sussar sött i sin husbil, men så fort alla är vakna och redo ska vi bege oss ut.

Naturen väntar på oss med sjungande gulsparvar som är gulare än gult, trippande sädesärlor och slånbuskar som börjar slå ut.

Kanske hinner vi också titta in till "Rostiga tanten" som i år har utökat med en vacker altan där vi kan njuta av läckra kaffesorter och den finaste choklad. Mmmm, vilken härlig dag vi har framför oss!

Det är toppen med tippen

Nu hade vi samlat ihop en del trasigt, onödigt och slitet igen och det var dags för en tur till soptippen.

På tippen hejar vi på "hustomtarna" som jobbar där, träffar bekanta och har det trevligt i största allmänhet.

Det är ordning och reda och vi övervakas noga så vi stoppar rätt prylar i de rätta containrarna. Inte alltid solklart vad som ska vara var.

Så..nu blev vi av med lite skräp och det kändes skönt, men vi hann knappt köra in på garageuppfarten hemma förrän vi kom på allt som vi hade glömt att ta med. Det blir nog en tippentur nästa vecka också!

Ett stilla vårregn

Precis när jag började gå omkring med vattenkannan och vattna i mina stora krukor i trädgården, började det stänka. Ett stilla vårregn började vid lunchtiden och fortsatte hela eftermiddagen.

Det var välkommet och välbehövligt och alla växter piggnade till och njöt av de livgivande dropparna.

Själv fick jag gå in och hitta på något annat att göra än vad jag hade planerat och fortsätta med utomhusarbetet en annan dag, men vad gör det. Stora, kraftiga ogräsplantor är roligare att rensa än små ynkliga.

Mitt i stan

Tänk att bo i en vacker liten stuga mitt i centrala Kalmar med knappt 100 meter till de stora affärsgatorna och domkyrkan.

Riktigt gamla är de små husen man hittar här och var inne i staden. Fin modell på skorstenarna!

Utsikten är inte heller dålig. Frodig grönska med vattnet på andra sidan kullen.

Jaa, så här skulle man också kunna bo, men säkert betydligt dyrare än vårt hus tio mil bort.