Leta pengar

 

Lilla vovven blev trött redan efter första kapitlet i boken och tog sig en lur i trädgårdssoffan. Själv letar jag pengar. "Visst, jag har en 50-lapp och två tjugor" sa jag självsäkert, men sedan jag letat runt en stund hittade jag lika mycket till. Jag får nog skärpa till mig och gå igenom alla väskor, fickor och burkar där det kan finnas något, för det är sedlar som måste handlas upp idag. Annars har man några månader på sig att växla på banken, men det är ju ett stort äventyr bara det.

 

 

Vackra rosen Constance Spry blommar på i trädgården.

 

 

Efter nattens 5 mm regn är hon extra pigg idag!

 

 

Rena klippet!

 

Plötsligt kommer man på att man inte längre har samma utsikt som tidigare. Visst, synen förändras med åren, men i det här fallet beror det nog mest på att alla syrener har fått fritt spelrum och fått växa på sig ohejdat.

 

 

I går tog vi fram sekatörer och grensaxar och titta, plötsligt framträdde både rosor och schersmin på ett helt annat sätt.

 

 

Det blev rejäla högar utmed hela trädgårdens framsida. Det blir en resa till tippen i morgon med hela lövlasset.

 

 

Gullregnet fick också en släng av sleven och en och annan tallgren åkte med. Nu återstår lite finputs!

 

 

En halv dags semester

 

Vi bestämde oss för en utflykt. Stolar och kaffe packades ner och varsin smörbulle inköptes hos Kaffestugan. Sedan åkte vi. Ut till kusten med alla vackra sjöbodar, blommande blåeld och mumsande kossor.

 

 

Medan maken vilade i medhavd solstol, gick jag runt och beundrade alla små detaljer på sjöbodarna. Vackert hantverk - gammalt och ursprungligt, men underhållet och förbättrat under årens lopp.

 

 

Men titta ....en midsommarbukett tittar fram bakom den gamla glasrutan!

 

 

Himmel och hav, kalksten och gammal historia. Det kan inte bli bättre!

 

 

Värmebölja, inte min "cup of tea"

 

Ganska mysigt att äntligen få tid att läsa ut en trave med ihopsamlade deckare. Att ägna dagen åt att ligga där i trädgårdssoffan, läsa, lägga ifrån sig boken ibland och titta ut över trädgården. Men...börjar det inte växa igen alldeles för mycket. Utsikten från soffan är minimerad!

 

 

Gullregnet måste klippas ner, så vi ser ut igen. Puh, får ta mer i morgon. Så kom det ett SMS. "Vi har skurit ner bambun. Vill ni ha bambupinnar är det bara att hämta."

 

 

Klart att vi vill. De går alltid åt i trädgården.

 

 

Dessutom fanns de att hämta i en alldeles underbar "djungelträdgård", där växter och fåglar samsades med varandra, precis som i den bok jag läste som liten, "Den hemlighetsfulla trädgården".

 

 

 

 

 

I sällskap med blåmesungarna

 

Jag är (och har aldrig varit) någon vän av sådan här värme. I går satt jag i skuggan invid dammen och pustade mest hela dagen. Men när man har suttit stilla en stund glömmer omgivningen bort att man finns där och då kan det bli riktigt spännande.

 

 

Blåmesungarna är ute på egen hand och upptäcker världen. Omväxlande försiktiga eller dumdristiga, undersöker de allt runtomkring i livets skola.

 

 

Bada är spännande men näckrosbladen kan man inte stå på. Då får man snart vatten upp till magen.

 

 

När den stora koltrasten med sitt hetsiga humör kommer, är det bäst att flytta sig in i buskarna och låta honom ta plats i badet.

 

 

Jag satt där i timmar och kikade på fåglar, insekter och till och med några paddor som höll till i och omkring dammen.

 

 

Rosdoften kom från alla håll och blandades med schersminens tunga doftvågor.

 

 

Skönt att koppla bort allt annat och bara njuta och iaktta!

 

 

En midsommar vi kommer att minnas

 

Efter en förmiddag med regn och åska och sillfrukost inomhus, klarnade det upp till stekande sol och rekordvärme. Då gäller det att fylla på med vätska, kanske speciellt för folkdansarna som skulle uppträda i värmen.

 

 

Liksom förra året var det många uppspända paraplyer. Regnskydd förra året och solskydd i år.

 

 

Folkdansarna klarade av att bjuda på en fin uppvisning....

 

 

...och avslutade med en rekordlång långdans där kanske 500 av publiken deltog. Den samlade så småningom ihop sig till lager på lager av ringar unt midsommarstången och så var dansen i gång!

I dag tänker jag ligga i skuggan och läsa ut min spännande deckare!

 

 

Nu är vi klara!

 

I går kväll klädde vi midsommarstången vid hembygdsgården.

 

 

Spelmännen Torsten och Lars-Peter värmde upp instrumenten.

 

 

Nu håller vi tummarna för att vi ska slippa de befarade åskskurarna precis under festligheterna.

Glad midsommar!

 

 

Vad då städa??

 

Städa till midsommar! Jaha! Men då ska man väl vara ute? Äsch, jag ställer fram kvasten så ser det ut som om jag har gjort ett försök.

 

 

Jag tänkte faktiskt torka av lite runt ytterdörren men det var annat som fångade mitt intresse. Som det här pyttelilla vackra krypet till exempel.

 

 

Egentligen kan jag många städknep. Dra för gardinerna och tänd ljus är ett. Häng en trasa indränkt i såpa på elementet är också bra. Luktar rent i hela huset. Eller bjud på en rejäl drink redan vid grinden. Ser trevligt ut och efter den drinken är det ingen som bryr sig om att kolla i vrårna.

 

 

Den här årstiden kommer ingen in i huset utan att dra med sig en doft av den lavendel som brer ut sig vid trappan. Det friskar också upp det hela!

 

 

Månljust

 

Solen är på väg ner i den varma junikvällen...

 

 

...och månen tar över på himlavalvet.

 

 

I sommarnattsskymningen lyser trädgårdens vita blommor vitare än någonsin.

 

 

Även de blå färgerna förstärks och blir helt otroligt knallblå.

 

 

Medan en morkulla flyger förbi alldeles över huvudet, stannar jag en stund framför schersminen och njuter av doften innan det är dags att krypa i säng.

"Passa på, snart vänder det" mumlar maken från sin sida av bädden.

Fortsättning

 

Här var det kontraster! Den lilla gocartbanans skyddsbarriär av gamla däck, bildar bakgrund mot den vackra brudsporren. Eller kan det vara en tidig praktsporre? Svårt det där med alla orkidéer, när bara små detaljer skiljer dem åt.

 

 

En hagtornsfjäril har landat på gökblomstret.

 

 

Här har alvarsgräslöken växt på sig ordentligt.

 

 

Vart jag än vänder mig, upptäcker jag nya arter. Jag kan nästan kryssa av hälften av Sveriges flora på min vandring över alvaret.

 

 

Ute i alvarsmarkerna

 

Jag tänkte prova att gå en väg ut på alvaret som jag inte har gått tidigare. Så vackert när kalkstenen tittar fram under mossan och resterna av gamla stenmurar visar att det har gått betande djur här under århundraden.

 

 

Men plötsligt bredde en liten "sjö" ut sig och det var mer än vad mina Gore-Texkängor klarar av. Jag fick vända om.

 

 

Men vad gör det? Fint att gå sakta och betrakta allt som växer, kryper och flyger. Vildrosorna är som vackrast nu och finns i många olika varianter.

 

 

Brudbröd med sina rosenfärgade knoppar.

 

 

Överallt flaxar halvstora stenskvätteungar omkring. Jag såg förstås mycket mer, så fortsättning följer.

 

 

Blåeld

 

Nu blommar blåelden. Inte så rikligt i år. Det varierar ju alltid så ingenting konstigt med det. Det roligaste är at jag har hittat några plantor i vår trädgård, så nu är det körförbud där (för gubbe med gräsklippare alltså).

 

 

Vissa år kan det vara alldeles knallblått utmed kusten. Den här bilden är från 2010.

 

 

Min tyska bloggkompis Marlise, som regelbundet besöker Öland varje vår,  tycker att jag alldeles för sällan är med själv på bilderna. Hon skickade därför några bilder från Nationaldagen. Här står jag och berättar om sommarens program vid hembygdsgården, omgiven av mina bistra livvakter. Äsch, nu ska jag inte överdriva. Det är sångkören som står beredda inför nästa sång.