Vi har inte haft någon frost ännu och de riktigt röda tonerna saknas, men det är så vackert ändå med alla nyanser.
Jag gick en promenad genom kohagarna. Grindarna stod öppna så jag förstod att de var fria från all boskap, men tänk vilken nytta betesdjuren gör i naturen. Gräset var nästan kortare än vad det är hemma i trädgården.
Lilla vovven höll hårt i sin struts och tittade sig omkring. Hon är lite skraj när vi inte går de vanliga vägarna och vill helst gå hemåt igen.
Men plötsligt blev det roligt och spännande. En katt satt lite längre fram på vägen. Den gav genast nytt innehåll åt promenaden.
Men lilla vovven då, är du skraj när du kommer för långt hemifrån, stackars dig då . . . .
SvaraRaderaAtt få jaga en katt det vore väl kul, men du borde nog släppa din struts, hi hi . . .
Trevlig helg/ Eva