Nu, i slutet av sommaren, är stenarna varma och backtimjan kryper tätt intill dem och blommar som aldrig förr. Timjandoften kommer i vågor när vi vandrar över de steniga markerna.
Kan man kalla stenar för mjuka? Inte vet jag. Här är i alla fall ett gäng i mitt tycke mjuka stenar.
Cikorian tävlar nog om första platsen i min 10-i-topplista över vilda blommor. Det enkla är det vackra!
Stenkusten. Borde vara ett världsarv!
Vi hade bokat in några dagar på Ås vandrarhem i början av augusti för att just spana efter vadare. Men svärmor har blivit sjuk, och vi vill vara i närheten. Öland finns ju alltid kvar!
SvaraRaderaKram Karin
Hoppas du inte regnat bort i helgen, kanske det varit bättre väder hos dig. Här i Östergötland har det regnat mest i dagarna två och åskat också.
SvaraRaderaJo men visst, så är det, det enkla är det vackra. Håller med dig. Men visst ser stenarna mjuka ut och med fina olika färger och nyanser. Så fin du fotat dem.
Cirkorian finns med på min tio-i-topp också. Den är så vackert blå.
Ha det gott !
Kram från Marie