Det kom post i brevlådan idag. Från det stora landet i väster, så långt från oss här på Ölands nordligaste del.
Det var en av våra kära och närboende vänner som skickat det. Plötsligt kom jag att tänka på att till det här huset har det kommit Amerikabrev förr. Efterlängtade sådana med nyheter, både goda och mindre bra från de vuxna barnen som emigrerat. Alma och Emil, som byggde den ursprungliga delen av vårt hus, fick sex barn varav de fyra äldsta flyttade till USA i slutet av 1920-talet.
Här står Alma och Emil med de två yngsta barnen som stannade kvar inom Sveriges gränser.
Men titta! Det fanns mer post i lådan. Ett kort från Schweiz också. En annan granne som också är ute på vift. Schweiz! Då tänker jag på den föräldralösa flickan Heidi som fick bo hos sin farfar högt uppe på en grönskande alpäng och dricka fet mjölk från korna och getterna som betade där. Den gamla boken av Johanna Spyri läste jag när jag var 8-9 år gammal och den sitter kvar i mitt minne.
Men att vi haft så liknande upplevelser!
SvaraRaderaFrån Stenstugu utvandrade tre bröder, den ene av dem min svärfar, som träffade sin fru i Boston. Hon och hennes syster hade utvandrat från Värmland till det stora landet i väster.
Svärfar och svärmor gifte sig i Boston och fick två barn där och sedan åkte de hem till Stenstugu för att ta över gården och där fick de två barn till.
För några år sedan hade vi besök av två familjer från USA som var ättlingar till svärfars ena bror. Och förra året var Krister och hälsade på dem.
Och givetvis läste jag också en rad böcker om Heidi!
Vilka minnen du väcker till liv!
Kram, Ingrid