I dag är det alldeles grått på himlen. Va!!! Sommaren skulle ju börja nu! För att ljusa upp morgonen får jag visa bilderna på den lilla blomflugan som njuter i ett hav av solgul Jungfru Marie Sänghalm, ett så vackert gammalt folkligt namn på den lilla gulmåran. Nu återstår bara ett par veckor av den tid då varenda byggnad, från fräscha välinredda stugor till små ruckel är uthyrda och hundratals människor passerar utanför på gatan varje dag. Det är lustigt att snart ingen kan klara av morgon- eller kvällsrundan utan en massa mätare på armar och ben. Är det inte intressantare att ha koll på den vackra omgivningen än att stirra sig blind på om pulsen ligger på 70 eller 90?? Jag fattar ingenting (som vanligt).
Vilka fina bilder Kerstin...härliga miljöbilder samt fin skärpa på blomflugan!
SvaraRaderaJaha...det är alltså såna där mätargrejor för å kolla på pulsen...ja herre vad de hittar på...har sett mycket sånt här i Nypan också...kan man inte springa ändå och njuta av att vara ute liksom enbart...?
Ha en fin måndag...här är det mulet och det hänger i luften...kom några droppar för en lite stund sen...
Steffe
Ja, man kan ju undra vad och vem folk tävlar med och mot.
SvaraRaderaUnder tiden glöms livet bort.
Fina bilder!
kram
Karin
Precis vad jag brukar tänka ibland när man ser dom stressade storstadsborna springa förbi utanför. dom har inte ens tid att lyfta på huvudet och kika in på tomten - och där finns ju en helt del att titta på. Konstigt!
SvaraRaderaÄlskar den härligt gula gulmåran, fast jag är så dålig på vilda blommor att jag inte visste vad den hette innan jag läste det hos dig!! *fniss*