Kefir

 

Under julhelgen upptäckte jag att mitt barnbarn Filippa pysslade med något i sitt kök. Det är kefirfrön , sa hon, jättenyttigt för mag- och tarmflora. Man lägger 1/2 till 1 dl frön i ungefär en halv till en liter bra mjölk, gärna lantmjölk.

 

 

Det får stå i rumstemperatur mellan 12 och 48 timmar och ser då ut så här när man häller upp i en sil. Fröna verkar inte tåla metall så använd plast eller silduk.

 

 

När det har runnit av en stund börjar fröna bli ensamma kvar i silen.

 

 

Så här ser de ut. Levande probiotic som innehåller en mängd nyttigheter och dessutom "äter" upp det mesta av laktosen, som många är känsliga för. När man börjar äta kefir får man prova sig fram och se hur stor mängd daglig dos som fungerar bäst.

 

 

Kefiren håller minst en vecka i kylen och går att dricka som den är eller blanda med youghurt, bär eller annat. Ska lukta friskt  med aning av jäst och är lite spritsigt i smaken. Fröna använder man om och om igen . Trivs de och förökar sig får man ge bort till intresserade. Det ska också gå bra att använda kefir till surdeg. Det ska jag prova så fort jag hinner med. På nätet finns det massor att läsa om kefir.

 

 

Dags att gå i ide?

 

Vaknade av plogbilen i morse! Vi har hittills fått över en dm snö och mer ska det bli. I en av våra myshörnor står möblerna kvar ute. De borde stå inne i förrådet vid det här laget. Men ganska vackert med snön emot det blå.

 

 

Trädgården är full av fåglar som ger oss gratis naturfilmer varje dag. Gratis förresten. Det kostar en hel del att köpa frön, nötter och talgbollar. Just de här fåglarna på bilden är dock ganska små i maten.

 

 

Mina största krukor står elegant uppradade mot uthusväggen. De pryder sin plats och brukar klara övervintringen på det viset. När temperaturen sjönk, skickade jag efter ett par ull/silkekalsonger. De har redan kommit så jag kanske vågar mig ut i dag utan att frysa om bak och ben.

 

 

Dagen före snön

 

Dagen innan snön kom, var det så här vackert vid Grankullaviken. En tunn hinna av is började breda ut sig inifrån strandkanterna och sjöfåglarna fick flytta allt längre ut.

 

 

Det var magiskt stilla på vattnet ut mot fyren Långe Erik.

 

 

Hög tid att plocka fram dubbarna till kängorna. Under gårdagen fick vi dessutom snö som förrädiskt döljer de hala fläckarna. Nu ligger hela Öland under ett mjukt, vitt täcke.

 

 

 

 

 

 

Skrubbskädda

 

Den lilla, platta flundran skrubbskädda är Ölands landskapsfisk och populär som föda inte bara åt människan. Här är det en trut som har fångat en flundra och jag ser ofta havsörnar mumsa på den läckra fisken.

 

 

Det är inte lätt att äta lunch på en isig sten i blåsten!

 

 

Här har några flundror hamnat i stekpannan hemma hos mig. Inte helt lättätet men när man väl har rensat filéerna från skinn och ben är det en delikatess.

 

 

Om inte skrubbskäddan hamnar i en stekpanna, rök eller fågelmage kan den bli ända upp till 20 år gammal om den är försiktig och gömmer sig ordentligt i sandbottnen.

 

 

Konsten att varva ner

 

Nu sprider sig det isigt vintriga lugnet över Öland. I dag var det -10 grader på morgonen och i går blåste lätta snöflingor förbi under hela dagen.

 

 

Under julhelgen gjorde vi ett par utflykter till Stockholm. Trafiken och trängseln där hörde till vår vardag för snart 10 år sedan. Nu har vi vant oss av med den livliga trafiken och tyckte synd om dem som lever mitt i den.

 

 

Den enda trängsel vi upplever här, är blåmesarnas bråk runt fågelbordet i kampen om bästa platsen eller köbildningen vid det öppna hålet i dammens is när törsten blir för stor.

 

 

Fåglar tar man inte där man sätter dom

 

Dagens rubrik kommer nog från en gammal monolog av Stig Grybe om jag inte minns alldeles fel. En rolig parodi på fågelskådare som säkert retade en del men som samtidigt, nästan för första gången, satte ljuset på ornitologin.

 

 

Jag skulle ju ut och börja räkna årets fåglar i går men vädret var kyligt, blåsigt och snöigt, så jag, som äntligen börjar bli gammal och klok, insåg att det kommer bättre dagar, som t ex i dag!

 

 

Så fort det ljusnar ska jag packa mina pinaler och ta en sväng ut. Spännande!

 

 

 

 

I det vilda Sörmland

 

Nu är jag tillbaka efter nästan två veckor i Sörmland. Lite vintrigare och mycket isigare än här på Öland. Jag höll andan varje gång vi passerade den här kurvan på den smala och krokiga vägen till vår bostad.

 

 

Spännande var det med de vilda mufflonfåren. Några gånger, tidigt i gryningen och långt bort på ett fält, kom de ut ur skogen för att beta. Bocken är imponerande med sina långa, böjda horn.

 

 

En morgon kom en hel flock ut på den gamla betesmarken. Enligt markägaren bör det finnas ungefär 300 stycken totalt, men de är skygga och svårsedda.

God fortsättning till er alla! I dag ska jag ut och räkna fåglar igen om inte snöbyarna blir alltför många och täta.