Det är nästan en sport att försöka ta bilder på sånglärkan. Eller som Birger Sjöberg nästan skrev: "Det är den lilla lärkan grå så svår att fotografera".
Jag står där och försöker balansera den tunga kameran rakt uppåt i motljuset medan det snurrar i huvudet beroende på den ovanliga, bakåtlutade vinkeln. Nåja, man ser i alla fall den öppna näbben som visar att han sjunger!
Ska jag vara riktigt ärlig är det inte alltid så lätt med andra fåglar heller. De gäller att vara snabbast och det är jag inte alltid. Fåglarna vinner oftast med en halv sekund.
Tur att det finns en och annan som poserar snällt!
Den gulliga blåmesen kan man aldrig se sig mätt på. Den är ju för söt. Så snäll den var som ville posera när du var beredd. Talgoxen tycker jag blev en väldigt bra bild och visar vad kameran ändå kan fånga och på denna bild vingarnas fantastiska rörelser. Jag har inte fångat någon sånglärka i år på bild. Men jag tror att här i Östergötland att den inte är så väldigt vanlig. Den har väl inte längre så bra förutsättningar här. Är inte så insatt i den biten.
SvaraRaderaTrevlig Tisdag !
Kram Marie
jag har aldrig sett en Lärka i levande livet, Du bor ju ifågellivets Mecka
SvaraRaderamen jag är glad att kunna följa fågellivet på Öland tack vare Dig.
Jag skulle garanterat ALDRIG få med en lärka på bild - ingen annan fågel heller förresten - så jag tänker inte försöka ens! Så du har verkligen lyckats!!
SvaraRaderaKRAM/Susie