En rolig gubbe träffade jag på min promenad i går. Ingen mås vågar skita på den bryggan!
Det går inte att lura sig själv. Det är inte högsommar längre. Det insåg jag i går när jag betraktade höstfärgerna utmed kustvägen. Brungul tulkört, knallblå himmel och lika blått hav. Så vackert men också vemodigt. Mörkret omsluter oss allt tidigare på kvällarna och morgondimmorna ligger kvar längre och längre fram på morgonkvisten innan solen orkar torka bort dem. I trädgården upptäckte jag först i går att tidlösan står i full blom. Den sista av höstens alla blommor.
Jag har läst igenom några av dina senaste inlägg (måste passa på att kommentera åtminstone detta också eftersom Blogger är på gott humör just nu). Den mittersta bilden skulle jag gärna velat måla om jag hade varit där. Underbara färger.
SvaraRaderaKram