Jag var förstås tvungen att åka ner till vattnet och känna lite på stormvindarna i går. Jag fick pressa upp bildörren för att komma ut. Kapuschongen på huvudet blåste av direkt och jag fick dra ner den stickade mössan så långt det gick för att den skulle stanna kvar på huvudet. Man får koncentrera sig på varje steg man tar för att stå stadigt och inte blåsa iväg. Det är en häftig känsla men också lite skrämmande då man inser vilka krafter det handlar om. I går kväll hade makens kör generalrep inför kvällens revypremiär med utsålda hus. Men jag bara hatar att sova bredvid en man med rödmålade naglar. Burr!!
Ja, man kan ju bli chockad för mindre och undra vad man håller på med om man vaknar och upptäcker en hand med röda naglar bredvid sig! *fniss*
SvaraRaderaIbland får man stå ut med även röda naglar i sängen bredvid sig, tydligen!:)
SvaraRaderaFina bilder!
Karin
Haha, jag kan tänka mig hur chockad jag skulle bli om min gubbe hade så mycket som en endaste nagel rödmålad. Men du borde ha varit förberedd.
SvaraRaderaOvädren kommer som på ett löpande band, här i form av snöstormar. Kan vara fascinerande att beskåda genom fönstret men är absolut inte roligt att vara ute i. Glasögonen snöar igen på några sekunder och snön sticker som ilskna nubb i ansiktet. Dessutom går större delen av dagen åt att bekämpa snömassorna så att man inte blir totalt insnöad.