Egentligen är jag mera för att blicka framåt än bakåt, men det är onekligen intressant att veta en del om sin bakgrund. Tankarna på alla starka kvinnor bakåt i släktleden , som verkligen fick kämpa sig igenom svåra situationer ibland, har hjälpt mig flera gånger. Orkade de, så orkar jag. I samband med mammas flytt fick jag överta en gammal kaffepanna av koppar. Anna Hansdotter, född 1855 i Rättvik i Dalarna var (som vi känner till) den första ägaren av kaffepannan. Hon var min mormorsmor och hon var bara runt tio år när båda hennes föräldrar avled av sjukdom. Tillsammans med sina syskon fick hon bo hos sin morbror med familj och hur tillvaron var där vet jag inte mycket om.I början av 1880-talet flyttade hon till Stockholm, gifte sig och 1884 föddes min mormor Anna Karolina Viktoria. Min mamma kommer ihåg att Anna Hansdotter använde denna kaffepanna, den stod på vedspisen och fylldes ständigt på när det var dags för en kopp. Den gick sedan vidare i arv och när jag och min syster var små fick vi låna den och ha den på kvasten när vi var påskkärringar. Om jag räknar med min dotter och dötterdöttrar så har sex generationer "upplevt" denna kaffepanna. Häftigt! På fotot är det min mormor som lät fotografera sig tillsammans med sina väninnor i början av 1900-talet. (andra flickan från vänster)
Det är spännande med historia. Både min egen och andras. Jag är så glad för de saker jag har som är från min släkt och även de gamla fotografierna.
SvaraRaderaHoppas att du får en fin söndag !
Kram
Anci
Finns det något mer spännande än att rota i historien och sin egen i synnerhet? Tänk vad värdefull den där kaffekannan blir med mer kött på benen och alldeles särskilt tillsammans med fotot. Det här med bilder alldeles i synnerhet idag då vi översköljs av bilder och därför många inte har så lätt att i tanke föreställa sig. Faktiskt tror jag att det var lättare då man berättade för varandra, så målande som möjligt för att kunna se i tanken. Jag tror att nu refererar vi lättare till bilder vi har sett med skarpare konturer. De kan nog lura ibland! Nu kommer jag nog att länka till ditt inlägg idag för mina tankar gick åt att skriva ett inlägg som tangerar. Ha en bra dag min vän! Morgonkaffet servera kanske i koppar denna morgon?
SvaraRaderaJeg elsker slike gamle ting og historiene bakom, og skulle ønske jeg kunne sette meg ned å høre hva de kunne fortelle de gamle sliterne!
SvaraRaderaGod søndag til deg!
Klem!
Nu blir jag lite avis. Jag vet snudd på ingenting ens om mina farföräldrar, annat än att de bodde i Djurmo i Gagnef socken. I min ägo har jag endast två bilder av farmor och en enda av farfar. På senare tid har jag, som du vet via min egen blogg, grunnat rätt mycket på vad det innebär att inte ha någon som helst kännedom om föregående släktled. På många vis blir man identitetslös.
SvaraRaderaNär det gäller bakgrundshistoria på min fars sida - den svenska delen av mig - finns det numera inte ens någon att pumpa på vetskap. Pappa dog redan 1976 och hans tvillingbror ungefär ett år därförinnan. Fler syskon fanns inte (såvitt jag vet).
Mellan varven känner jag mig som en riktig nobody :o/