När författaren Lars Ahlins son kom till Öland för första gången, ungefär tre år gammal , någon gång på 1950-talet, utbrast han spontant: Vad himlen är stor här! Och det är den verkligen. Speciellt över alvaret och på öns smalaste delar där man ser himlen från kust till kust. I början av veckan såg vi en molnformation som verkligen liknade de bilder vi kan se från USA på annalkande tromber. Nästan lite kusligt! Dessutom såg vi att tranorna börjar samla ihop sig. Ett mäktigt men lite vemodigt hösttecken.
Ursäkta om jag är tjatig, men vilka fantastiska bilder du tar !
SvaraRaderaKram
Anci
Visst är det en klump man känner i bröstet när tranorna trumpetar "farväl" för denna gång!
SvaraRaderaI går kväll tog vi en tur till Kapelludden, där satt flera hundra starar på telefonledningarna, ännu en "klumpibröstet" känsla. Ihopsamlingstid! Men som du skrivit förut, snart kommer de tillbaka igen.
Också här flög ett sträck tranor över imorse...ett säkert tecken på att sommaren börjar ta slut.
SvaraRaderaSå sant detta är med att himlen är stor på Öland. Den känslan fick jag också när jag var där för ett antal år sedan:)
Vackra bilder!
kram
Karin
Hej Kerstin, vad glad jag blir av att hälsa på dig!!!
SvaraRaderaJag frågar mig själv varför jag inte är här varje dag!
Väldigt fina foton! Är också väldigt fascinerad av himmel och hav, blir det faktiskt mer och mer för varje dag! Fantastiska formationer av moln på sistone. Visst ser det ut som en tromb det som du har fångat! Kramar från din vän Ingela i Åhus!!!
Ja, hösttecknen börjar allt visa sig så smått, men idag har vi haft en riktig sommardag här.
SvaraRaderaHa det gott !
KRAM
Eva
Jomenvisst ser din molnbild precis ut som såna man sett av tromber på gång over there! Läskigt ... men maffigt. Blandade känslor där, om jag så säger ;o)
SvaraRaderaDe senaste dagarna har det hänt något med luften. Vips försvann den där speciella doften av sommar och ersattes med höstens mer mättade aromer av daggvått gräs, mognande äpplen och med ett sting av förruttnelse i fonden. Vemodigt men samtidigt lite skönt, för man slipper inte undan att sommaren med en trädgård är en arbetsam tid. Jag ser fram mot att få gå ner en smula i varv, tända ett ljus eller två på kvällarna och kanske drista mig till ett ögonkast ner i garnlådan igen :o)