onsdag 21 augusti 2013

...och våra fäder sova under kyrkohällen...

De stora gravhällarna är imponerande, kanske den enda rikedom som fanns på det fattiga, stenrika norra Öland.

De äldsta har legat här orörda ända från 1100-talet

På en del kan vi fortfarande urskilja bomärket från den gård som ägde graven...

...och till och med initialer som ofta slutar med D eller S för dotter och son

Fint att ha gäster ibland så vi kan ut och "turista"på alla fina platser häromkring. I går besökte vi Källa gamla kyrka, ett av mina favoritställen. Kyrkan, från 1100-talet, avpolleterades när den nya kyrkan byggdes på 1800-talet, och nästan hela inredningen flyttades också. Nu står där en vacker, mäktig kyrka, avskalad på det mesta av lösöre och träinredning, vilket i mina ögon gör den ännu mer imponerande. I längden ser den också ut att vinna över sin "moderna" konkurrent. Det blir allt mer populärt med vigslar, dop, konserter och gudstjänster i den mäktiga byggnaden under sommarhalvåret. Mer om kyrkan i morgon.

4 kommentarer:

  1. visst är det konstigt förr skulle man ha en grav att sköta. jaa jag kan inget säga min make ville inte ha det, han ville komma till
    vår Minneslund. Så det har jag också saGT BTILL MINA BARN ATT JAG VILL.
    Det finns ingen ungdom som vill sköta något sådant. Ja det ändras allting nu för tiden.

    SvaraRadera
  2. Läste just ditt inlägg om fjärilar från igår. Satt idag på terrassen och såg flera stora, orangefärgade exemplar fladdra förbi på sitt lustiga, planlösa vis. Liten obehaglig känsla infann sig, som aldrig uppstår när de svenska kusinerna dansar så lätt över ängarna.
    Varma kramar från Anne-Marie på snabbesök på Madeira

    SvaraRadera
  3. Det är verkligen en orörd och speciell plats, Källa ödekyrka. Att vandra ut till Högenäs orde....också speciellt!

    SvaraRadera
  4. Vi var väldigt imponerade av denna gamla fina kyrka när vi var där förra året. Dottern bor ju bara någon halvmil därifrån.
    Kram/Ingrid

    SvaraRadera