onsdag 1 juni 2011

Sommartider

















Jag hinner inte med! Just när jag är i full gång med att njuta av gullvivor och liljekonvaljer, slår prästkragarna ut och bondpionerna blommar för fullt. Den blå vallörten pryder en gammal husvägg och fågelungarna börjar pipa i talgoxholken. Högsommar? Ja inte vet jag. Fort går det i alla fall. Syrenernas blommor finns ändå kvar även om den värsta prakten börjar avta. Jag träffade en nyanländ sommargäst i går som var så glad över att hon hunnit hit innan alla syrener var överblommade. Små glädjeämnen i vardagen.

5 kommentarer:

  1. Godmorgon Kerstin.

    Ja visst är det full aktivitet... man känner verkligen att man lever mitt i allt liv. Själv har jag också tänkt den här tanken att det går alltför fort, visst är det vackert och allt det där men hade jag fått bestämma hade jag önskat lite mer pö om pö. Men man kan inte få allt här i världen. Har det varit så här även förut? Är det kanske man själv som vill ta emot det på ett annat sätt idag? Att man behöver mer tid för att smälta det? Ja du det är frågan? Kram Ingela

    Som inte riktigt vet var jag ska börja idag... Bäst att kasta sig in i det hela!

    SvaraRadera
  2. Nej bevars, vem hinner med? Nyss stod jag ju i knädjup snö och skottade och plötsligt är det mindre än en månad kvar till midsommar!

    Liksom din sommargäst kan jag glädja mig åt att syrenerna ännu inte slagit ut för fullt, men det behövs inte många dagar med lite mer värme förrän den fröjden är förbi. Fast då är det ju bara att vänta på pionerna istället! :oD

    Nu blir det fika och sen ut på gården igen. Ha en härlig dag, Kerstin!

    SvaraRadera
  3. Oj, har det hunnit så långt hos dig redan!
    Ännu är det mesta av försommarblomstren i knoppstadiet hos mig.
    Hoppas du får en fin kväll! /Bea

    SvaraRadera
  4. Så langt det har kommet hos deg.
    Det er så flott når alt blomstrer, og du tar fine bilder.

    SvaraRadera
  5. Herlige bilder fra deg! Sommeren flyr i fra oss for det er så mye vi vil rekke over, men vi får glede oss over det vi kan!
    Klem!

    SvaraRadera