Man kan tycka att vintern är oändlig men när jag går tillbaks och tittar på bilder från motsvarande helg förra året, ser det aningen bättre ut i år. Snöhögarna på trädgårdsborden är något mindre och vi har en del gröna fläckar här och var på gräsmattorna. I går var det en strålande dag och vi var förstås ute några timmar. Nere vid hamnen lyfte hundratals änder precis när vi kom och då spanar man genast runt efter havsörnen. Jo, där kom han seglande, stor och ståtlig, och landade på en isig sten långt bort. Änderna insåg snabbt att han inte var på jakt utan bara ville ha en skön stund i solen och då kan man simma nära utan att riskera att förvandlas till örnmat.
Ja , nog andas dina bilder hopp om våren. Även här känns det lite vårlikt , med solsken och faktiskt hör jag fågelkvitter i bland . Men snöhögarna ligger som mindre alper runt huset.
SvaraRaderaKram/Eva
Rolle kom precis och visade mig en serieteckning i DN; Medelålders Plus. Där kvinnan sa något om att nu har 3 månader av vintern gått; nov, dec, jan. Ja, svarade mannen, nu är det bara tre kvar; feb, mars, april och så kanske halva maj också!
SvaraRaderaExakt så är det hos oss, jag är våroptimist och han kallsinnig realist!
Hej på dej! Det får bli en kort kommentar att jag var här idag, för jag har fastnat på flera bloggar ikväll och kommentarerna har raderats. Blogger är inte vänligt inställt emot mig för tillfället.
SvaraRaderaVad häftigt att få se örnen på så nära håll. Både mäktigt och hotfullt så klart när den är hungrig.
Ha nu en skön kväll. Så hörs vi imorgon. Kram Ingela
Nog ser det varmare och vårlikare ut på den nedre bilden, men det kan ju ändras fort. Jag tycker att februari är den vintrigaste av månaderna. Det kan komma både mycket snö och bli många minusgrader. Däremot är vi ju närmare vårmånaderna.
SvaraRaderaFint att komma så nära örnen. Änderna håller honom säkert under uppsikt och dyker om han skulle försöka något.