2009 anlade vi vår damm i trädgården och den 15 augusti var det dags att fylla på vatten.
I juni 2010 började vattenväxterna ta fart och irisen blommade för första gången.
År 2011 började det se riktigt fint ut och kanterna runt om var nästan dolda av växtlighet.
2012 var vi riktigt stolta över vår damm, där man kunde sitta vid sidan om i många timmar och njuta av vattnets speglingar och bevingade besökare.
Året var 2013 och vi bara suckade över vildrosens spegelbilder i vattnet. Fåglarna gillade också den taggiga busken. En bra plats att torka till i efter ett bad i vattenfallet.
Men så...i augusti 2014 började vi plötsligt inse att dammen nästan är igenvuxen, både på vattenytan och på kanterna runtomkring. Tänk så fort det går! De kommande dagarna måste vi röja ur både vildros, liguster och oxbär och även frilägga vattenytan lite försiktigt. Jag måste återerövra min forna utsikt över torrängen bakom.
Det ser ut som ett andeväsen som flyger hemma hos Dig. Den lilla fågeln bredvid Näckrosen fyller ju
SvaraRaderaockså sin plats Jättefint
Att ha trädgård innebär en ständig kamp mot växtligheten. Det inser man nog inte i första taget, men så är det faktiskt.
SvaraRaderaLycka till med röjandet vid dammen. Den ser helt förtjusande ut!
Kram, Ingrid
Du vet vilken inverkan detta inlägg har på mig ...
SvaraRadera*suck*