Plötsligt lade jag märke till dem. De två träden som ömsint lutade sig mot varandra. Vad fick dem att växa så? Behöver träd också närhet och kunna känna hur den andres sav rör sig under den tjocka barken. Jag tittade mig omkring. Stenarna i de hundraåriga murarna trycker sig mot varandra och hjälps åt att härda ut under vinterstormar och sommarhetta. I närbild ser man hur en del nästan hänger i luften men lyfts upp av sina nära och kära. Korna i sin flock, samarbetar instinktivt och turas om att hålla vakt. "Om du kollar åt det hållet så håller jag uppsikt hitåt". Nu ska jag ut i växthuset och se om mina frön är villiga att samarbeta med mig. Om jag bidrar med vatten, näring och eventuell frostvakt, så kanske de i gengäld så småningom kan bjuda på fägring, dofter och lite ätbart.
Fina funderingar om träden som söker stöd hos varandra:). Här finns inte någon som helst möjlighet att så någonting i växthuset, men om ett par tre veckor så....
SvaraRaderaha en fin fredag!
Kram
Karin
Hejsan!
SvaraRaderaSå vackert du fångat örnen, stammarna och stenmuren. Ja, bara man tar sig tid och titta så visst finns det mycket vackert omkring oss. Så skönt att kunna börja sådden redan i växthus och slippa fylla fönstren inomhus, och här har jag stakat ut vart jag vill ha mitt växthus. Hoppas du som jag ska njuta i trädgården i helgen, Karina.
Såå, du har sådd ute i växthuset redan..? Hm, det vet jag inte om jag vågar mig på riktigt ännu. Men igår fick jag faktiskt årets frön i jord i alla fall, inomhus. Kanhända gror de så lämpligt att det är läge att flytta ut dem om några veckor? Fast med nattvärme från fläkt till en början, förstås.
SvaraRaderaNog bor du bra härligt, Kerstin! Med natur och djur så nära inpå knutarna har du helt klart en avundsvärd position i livet :o) Men visst, inte är Mariehamn på Åland att klassa som så värst uselt det heller ;o)
Ha en toppendag, hörru, för nu är våren på g på riktigt!!