Välkomna regndroppar

 

Söndagen blev en riktigt regnig och grå dag. Dessutom blåste det så det ven i knutarna ibland. Men vad gjorde det? Vi var fullt upptagna. Kl 8 startade Vasaloppet och vi tittade av och till fram till målgången.

 

 

Kl 14 var det dags för bio med The Danish girl. Riktigt bra film! Men det var ju inte precis vad vi menar med biroll som vår svenska stjärna hade. Vi tyckte nog att hon hade en av huvudrollerna i filmen. Tyvärr hade en av biobesökarna väldigt svårt att stänga av sin mobil. Till slut lyckades hon stänga av ljudet men alla (utom hon?) hörde surrandet när någon gång på gång försökte nå henne. Hoppas att hon läser på i manualen inför nästa biobesök.

 

 

När vi kom ut från biografen hade regnet börjat ordentligt och i morse kunde vi läsa av 6 mm på regnmätaren. Mycket bättre än ingenting!

 

 

Grå, gråare, gråast

 

Det envist mörka och gråa vädret fortsätter. Vad gör man då en sån här dag? Jo, vi börjar med att sträcka på oss och få igång alla muskler och leder.

 

 

Sen tar vi en titt i spegeln för att hyfsa till det som går att förbättra.

 

 

Där spärrar jag upp mina klarblå av förskräckelse och går sedan raskt därifrån. Vad ska man då göra resten av denna trista söndag? Javisst ja! Vi ska ju åka Vasaloppet tillsammans. Det blir spännande. Och på eftermiddagen har vi bokat biljetter till "The Danish girl". Jamen då så, då klarar vi den här dagen också!

 

 

Fredagsmys igen

 

I går var det riktigt dimmigt här och de avlövade trädens silhuetter i dimman är ett av mina favoritmotiv. Det kan vara så vackert!

 

 

Lite döljande dimma hade inte varit i vägen här. Lördagsmorgonens tidning bjöd på en frukostchock, som det brukar heta på löpsedlarna.

 

 

Vi hade gäster i går kväll och trots uppmaning att inte ta med något fick jag de här vackra tulpanerna som passade så bra i min kruka från Paradisverkstan.

 

 

Vitt och grönt är så fräscht. Dessutom fick jag en stor påse hemodlad potatis och en burk marmelad. Nu kan vi njuta av alla gåvorna under veckan som kommer!

 

 

Ett litet hus på Öland

 

Det här är stormansgården på Skäftekärr, en autentisk kopia av ett 500-talshus. Resterna av det ursprungliga huset kan man se en bit därifrån. Det är hållbara stenväggar och ett vasstak, som måste förbättras med jämna mellanrum.

 

 

Så här byggdes många sjöbodar och förrådshus på Öland ända in på 1900-talet. Stenväggar och vasstak. Inte så långt från 500-talets modell. Gott om sten och ont om virke får styra materialvalet.

 

 

Och så mitt "moderna" bostadshus där den äldsta delen är byggd på 1930-talet. Varmare och mer ombonat förstås och ganska förändrat från 30-talets finrum, kammare och kök med en vedspis som enda uppvärmning.

 

 

Rasrisk

 

Här rasade en bit av Öland iväg ner mot havet för snart tio år sedan.

 

Alldeles ovanför går den vackra kustvägen utmed Kalmar sund och jag håller andan varje gång vi åker förbi den rasdrabbade sträckan. Det är VÄLDIGT nära vägen!

 

 

I går var det betydligt gråare väder men lite vackert turkos skiftning kunde jag ändå se på vattnet.

 

 

I väntan på att vårblommorna ska komma igång ordentligt är det de torkade tistlarna som lyser upp.

 

 

Ölandsgodis!

 

Det var en så vacker morgon i går. De lätta molnen speglade sig på den blanka vattenytan och en svan simmade långt ute. Jag tog en bild och delade den i fyra delar. Överst till vänster.

 

 

Nederst till vänster.

 

 

Nederst till höger.

 

 

Överst till höger.

 

 

Och hela bilden. Så kan man också göra!

 

 

Äntligen mars!

 

Stunderna utomhus blir allt längre och vårbruket i trädgården börjar lite smått. Mest städning och tömning av krukor ännu så länge. Lilla vovven och hennes kompis Apan gillar utomhuslivet.

 

 

Soldyrkarna börjar dyka upp! Här är det min egen gubbe som passade på medan jag tog en sväng ut på Fyrön vid norra udden.

 

 

Det är vackert när morgonsolen träffar de frostiga grenarna.