Trött på julprydnader?

Eftersom vi inte firade jul hemma har jag minimalt med julprydnader framtagna, men jag börjar ändå tröttna både på ljusstakar och julblommor. Jag börjar längta efter fräscha tulpaner och blommande vivor på fönsterbrädan.

Något annat som jag också börjar tröttna på är den eviga blåsten. Nu ska det bli värre till helgen igen. Jag är van vid "normala" vindar efter att ha bott i kustnära lägen hela mitt liv men det kan väl åtminstone hålla sig under 10 sekundmeter. Rinnande näsa, tårade ögon och en skakande tubkikare passar inte in när man ska urskilja vilka fåglar som simmar långt ute på vattnet.

Gnällig i dag? Äsch, det är inte så farligt!

Murgrönestigen

Bortsett från blåsten var det riktigt fint väder i går. Jag gick den gulmarkerade rundan i Trollskogen som heter Murgrönestigen. Den har en barnvagn som symbol också, så det passar mig bra. Jag glömmer ofta att titta var jag sätter fötterna när jag måste studera allting runtomkring.

Murgrönan är så fascinerande! Hela tiden hittar jag nya formationer och ännu tjockare armar på de lianer som slingrar sig uppåt på träden. Kanske är den som allra vackrast så här under vintern med sitt friska, gröna bladverk när alla andra löv ligger som ett brunt täcke på marken.

Men titta! Där var något annat fräscht och grönt. Blåsippsblad!

I dag har vi den sista helgdagen innan oxveckorna börjar. Hade jag fortfarande arbetat hade jag varit ganska deppig idag men, tänk, nu känns det riktigt skönt.

Öland krymper

Vattnet pressar på och Öland krymper. Platser där man annars kan gå torrskodd ligger nu under vatten. Landskapet förändras och på några håll återstår endast någon halv decimeter innan vattnet går över vägbanan.

Vågorna fortsätter att svalla och spolar över både bryggor och pirar.

Fiskaren får stå i vattnet om han ska rensa sin fisk. Hans lilla "utekök" riskerar snart att spolas bort. Och HJÄLP! Jag vänder mig om ....

...och hoppar högt av skräck innan jag upptäcker att det är ordentligt upphängda kläder och inte någon av Johan Theorins mystiska personer som är på jakt efter mig.

Gungeligung i Byxelkrok

Man kan stå där hur länge som helst! Naturens egen gratisföreställning. Bruset är öronbedövande och emellanåt får man verkligen ta spjärn mot vindbyarna. Det gäller att hålla i eller skjuta på bildörren ordentligt när man ska ut eller in i bilen. Det har hänt att maken har fått kliva ur och hjälpa till att öppna en vindpressad dörr utifrån, när vindarna är starkare än vad jag är.

Med barnslig förtjusning följer vi vågtopparna med ögonen. "Där kommer en jättestor."

Sjögräs och en del skräp gungar runt och måsarna dyker mot vattenytan och tar vara på allt ätbart som rivits upp från sjöbottnen. Långt ute ser vi färjan mellan Oskarshamn och Visby. "Jaså, den går idag trots blåsten," konstaterar vi. Och i det här vädret har jag bara fått ihop 34 fågelarter hittills på 2015-listan. Ut igen!!

Inne i stugvärmen

Jag höll mig inne i går! Genom fönstret såg jag hur det gick vågor på dammen och hur höstlöven förvånade ännu en gång singlade runt i luften för att sedan dala ner mot marken. De hade ju redan lagt sig till ro under ett tunt snötäcke, men nu är snön borta igen och det är fritt framför vindarna att möblera om lite i naturen.

25 sekundmeter i byarna över Ölandsbron meddelade radion men fasanhönan brydde sig inte. Hon hade hittat ett lugnt hörn nedanför björken, där marken var täckt av nedblåsta fågelfrön från behållaren ovanför.

Ett gäng stjärtmesar blåste förbi på väg in mot den vindskyddande skogen men den lilla rödhaken klamrade sig fast på stenmuren. Själv virkade jag hakband till min yllemössa för enligt väderprognosen ska det blåsa ordentligt minst en vecka framåt och så länge kan jag inte stanna inomhus.

Klass 2-varning idag

Det var så vackert på nyårsafton med det tunna lagret av snö och en och annan solglimt.

Här och var hade det bildats tunna isskorpor på vattnet....

...och höstens pumpor var mjukt inbäddade av snön.

Nu har det mesta töat bort och bara en och annan förrädisk isfläck ligger kvar på småvägarna. Dessutom ska det bli stormbyar till eftermiddagen och lyset börjar redan blinka oroväckande. Det kan bli en fredagskväll med stearinljus och tevatten från vedspisen.

Trosa - världens ände

Innan jag landar på Öland igen vill jag gärna visa ytterligare några bilder från Trosa, där vi tidigare bott i cirka 35 år och där vi nu tillbringade en vecka runt julhelgen. I det lilla röda huset vid torget ligger turistbyrå och biblioteket, där jag arbetade ett halvår mellan pensionering från mitt ordinarie jobb och flytten till Öland. Det går knappast att klaga på den arbetsmiljön.

För generationers Trosabarn var Albins leksaksaffär till vänster på bilden, en försmak av paradiset och det kanske också stadshotellet var, för de något äldre. Ni som har sett "Hedebyborna" av Sven Delblanc, känner igen byggnaden där Trosapunschen flödade ibland.

Trosaån delar staden i två delar här är utsikten från Torgbron i riktning mot havet...

...och åt andra hållet där den ursprungliga staden låg några kilometer uppströms vid Trosaland. I morgon blir det Öland igen. God fortsättning på er!