En enda eller många

 

Nu är det översvämning i backarna av blommor. Svårt att urskilja de enskilda skönheterna i vimlet. Och det känns som om allt kommer på en gång. Det är ju bara april. Mandelblomman till exempel. Den brukar väl inte blomma så här tidigt?

 

 

I trädgården tittar lökväxter fram överallt. Har jag verkligen stoppat ner lökar där? Sådant som på sin höjd har stuckit upp några blad, blommar i år för fullt. Ja, något roligt är vi värda under denna underliga vår.

 

 

I hagarna lyser det äntligen vitt. Ja, vi fick ju ingen snö så det här är kanske en form av kompensation?

 

 

Och så orkidéerna! Det tittar fram fler och fler för varje dag som går. Och i min trädgård såg jag några prästkrageknoppar i går! Ur led är tiden.

 

 

Lite regn skulle inte skada

 

Nu börjar det bli torrt igen! I lövdungarnas skugga går det bra ännu så länge. Där doftar det av liljekonvaljer och de små skogsviolerna tittar blygt fram.

 

 

Utmed dikeskanterna i skogen blommar den vita skogsliljan, en av de vackraste orkidéerna och ett signum just för vår socken här på Öland.

 

 

Alvarsgräslöken blommar i ofantliga mängder just i år och den behöver i stort sett bara lite kalkrikt grus för att blomma, men hemma i trädgården är det värre. Till och med torktåliga växter börjar sloka efter en dag med sol och mitt spring med vattenkanna räddar bara sommarblommor och tomater. Nu önskar vi oss en ordentlig regnskur, vi kan beställa den till måndag och tisdag, så behöver den inte förstöra några skolavslutningar och nationaldagen.

 

 

Det doftar öländsk vår

 

Ett doftminne! Innan vi flyttade till Öland var vi ofta här och hälsade på vänner och jag minns den säregna doften av kejsarkronorna. Inte särskilt god, men väldigt speciell. Nu har mina egna kejsarkronor kommit upp en bit och redan doftar de vid uteplatsen.

 

 

Om ett par veckor kommer de att blomma och lysa upp rabatten invid väggen.

 

 

De sprider sig gärna, så det gäller att hålla koll på dem. Det finns ställen på Öland där de växer utmed dikesrenar och i diken, men i min rabatt får de hålla tillgodo med sin lilla bit av tillvaron.

 

 

Blå hyacinter

 

Jag tror att jag ska kosta på mig en sak till inför julen. Ett gäng med blåa hyacinter! En har jag redan fått av en snäll granne, men jag har några krukor som jag brukar ta fram till helgerna och fylla med just blå hyacinter.

 

 

Så småningom är det dags att börja titta efter uppstickande knoppar i min "Blå låda" ute i trädgården.

 

 

 

Härliga tider väntar oss lite längre fram!

 

 

 

 

Cikoriatider

 

Vad tittar cikorian på

Vad följer hennes ljusblå blick mellan vajande strån och måror

Vad ser hon på medan timmarna gå

Över åkerns tuvor och fåror

 

 

 

Ser hon vallmon som flammar grant någonstans

Bland dammigt grus och stenar

Eller följer hon sorgset svalornas dans

Över alvarets oxlar och enar

 

 

”Tänk om jag fick vara fri en enda kort minut

Fri från rötter som binder

Att se över havet, ett hav utan slut

Utan skymmande murar och hinder”

 

/Kerstin

Det som göms i snö...

 

Under helgen töade det några timmar på eftermiddagarna och det räckte för att vårblommorna skulle sträcka på sig och öppna upp mot solen.

 

 

De har väntat länge nog nu, nästan tre veckor försenade.

 

 

Jag har mycket som väntar i dag. Styrelsemöte och tandhygienist. Som pensionär tycker man att det räcker med ett par saker inbokade varje vecka. Lite skillnad mot yrkeslivets agenda då varje timme var fulltecknad.

 

 

På fönsterbrädan

 

I ett av mina fönster, där elementet aldrig är påsatt, har jag min citruslund!

 

 

Lite överdrivet kanske. Det är två krukor, den ena med ett vackra citrusfrukter med okänt namn. Väldigt sura, men pryder sin plats och doftar himmelskt när det kommer en blomma.

 

 

Det andra är ett litet citronträd, en present från mitt barnbarn Fabian, som drev upp en mängd plantor av kärnorna i ekologiska citroner. Inga frukter på det ännu, men det kanske kommer. Plantorna står svalt med lite extra lyse över sig under vintern och i växthuset på sommaren och vattnas alltid med regnvatten. Går det så går det!

 

 

Mera tulpaner

 

Jag fick en fråga i går om jag kunde dela med mig av de gamla, trogna sorternas tulpaner. Det hade jag gärna gjort om det var så att de förökade sig men tråkigt nog gör de inte det. Som den här gula och röda sida vid sida. De har sett ut så varje år i de elva år som jag har bott här. Det är samma sak med andra lökväxter. Jag har drömt om ett hav av blommor och tiggt till mig gamla sorter av snödroppar, vintergäck och annat men det blir de ruggar som jag har planterat och inget mer. Kan ha något att göra med att jag har mer sand än jord och svår torka under somrarna i min trädgård.

 

 

På några ställen i trädgården växer också den vilda tulpanen, som finns på några få ställen i vår flora. Den har mängder med skräpiga, fula blad som sticker upp överallt men blommorna är graciöst vackra.

 

 

I dag står den här buketten med fådda blommor i vardagsrummet. Lite för svag blixt i morgonmörkret men ni ser ändå! Glad tulpandag!

 

 

Tulpanens dag i morgon!

 

Det är tulpanens dag i morgon! Som om de härliga blommorna skulle behöva en egen dag. Tulpaner vill man ju ha varenda dag under den här trista, grå tiden på året. Som tex den lyxiga varianten på bilden.

 

 

I trädgården föredrar jag de här tåliga varianterna som återkommer år efter år.

 

 

Det är gamla sorter som fanns redan när jag flyttade hit. Vet inte ens om det går att hitta sådana sorter numera. Alla lökar som jag har inhandlat under åren har mera varit av engångstyp.

 

 

Gamla trotjänare!

 

 

En härlig sommardag och ett nytt kryss i min flora

 

Vilken sommardag vi fick i går! Och vad spännande det var att försöka hitta nordens mest sällsynta orkidé, skruvaxet! Jag fick en vägbeskrivning: Följ det hjulspåret över alvarsmarken först och sedan nästa som svänger åt vänster, sedan se du några torra tallar i skogsbrynet....jojo, jag kom rätt till slut. De pyttesmå orkidéerna växte på en lång sträcka utmed skogsbrynet.

 

 

Jag var inte ensam ute på alvaret. Gräshoppor och syrsor hoppade runt mina fötter och luften var full av trollsländor och blomflugor.

 

 

Från en torr gren spanade lärkfalken.

 

 

Gula hedblomster växte i rikliga mängder och är som finast just nu.

 

 

Tjärblomsterlycka

 

Just nu är Fyrön, eller Stora grundet, som den heter på kartan, översållad av tjärblomster. Så otroligt vackert!

 

 

Nu förstår man alla återkommande råd i trädgårdslitteraturen, om att satsa på många plantor av samma sort istället för att dutta med en här och en där.

 

 

Och över alltihopa vakar Långe Erik!

 

 

En orkidé vet man väl hur den ser ut

Johannesnycklar

 

Orkidéer...världens största växtfamilj med mängder av varianter i storlek, färger och modeller. Inte alltid så självklart att se direkt, att det faktiskt handlar om en orkidé.

 

Vit skogslilja eller svärdsyssla

 

Här i Böda på nordligaste Öland är vägkanter och skogsbryn just nu översållade av denna vita skönhet, som till och med lyckades imponera på Linné under hans öländska resa.

 

Nästrot

 

Men den här då med total avsaknad av klorofyll? Vid första anblicken kan man tro att det är något visset från förra sommaren som står kvar.

 

 

Tittar man närmare framträder de allra vackraste och i hög grad levande orkidéblommor. Bara en av alla otroliga varianter i familjen Orkidé.

 

 

Jag vågar inte gå ut och titta!

 

Bilden på magnoliaknopparna tog jag i går. I dag vågar jag inte gå ut och se hur de har klarat natten med mer än 6 minusgrader.

 

 

Genom fönstret ser jag hur påskliljorna böjer sig djupt mot marken precis som den här vilda tulpanen. Den är en helt vild art, sylvestris, inte att förväxla med de botaniska tulpaner som finns på marknaden, men har troligen sitt ursprung i några inflyttade tulpaner under 1600-talet. Den växer sällsynt på en del platser på Öland och Gotland och är säkert flyttad till min trädgård av någon intresserad för länge sedan.

 

 

En av alla mina gäster i påsk, en steglits.

 

 

Guldvatten och pelargoner

 

Jag var på ett pelargonmöte i går. Pelargon-Pålsson från Färjestaden berättade och visade bilder från sin samling. En liten ullig, gullig stickling med väldoft i de mjuka bladen köpte jag med mig hem. Mycket skratt blev det när hon frågade vad vi gödslar med. Det kom många förslag men guldvatten var det ingen som vågade nämna trots att det är det bästa av allt. Gratis och återvinning! Det kan inte bli bättre, menade Gunilla Pålson och jag kan bara hålla med. Vi använder det under vår-sommar. Vad det är? Jo, en del urin och 9-10 delar vatten!

 

 

Tänk att det redan är tulpantid, inte bara inne i vaserna utan även ute i trädgården. Den här lilla sötnosen hittade jag i går.

 

 

Bland de snart utblommade krokusarna lyser påskliljeknopparna gula. Nu ska vi visst få lite regn också. Det blir finemang!

 

 

Tulpaner

 

Nu är det tulpantider, inomhus förstås ännu så länge. Ett snöigt år stack jag ner den här, nästan utblommade, buketten i snön och den stod där fint i flera dagar.

 

 

Redan i första halvan av april sticker de första små botaniska tulpanerna upp i min trädgård.

 

 

Den ena sorten efter den andra av tacksamma små lökar som blommar år efter år. En del fanns redan när jag flyttade hit så minst 25 år har de vuxit här, kanske längre ändå.

 

 

Efter mina tio år här, känns de som gamla kompisar.

 

 

Roligast är den vilda tulpanen som kommer upp på de mest oväntade platser i  trädgården. Den bestämmer själv helt och hållet. Liten och späd men envis!

 

 

På stigen genom lövskogen

 

Det är spännande att se vad man hittar på marken utmed stigen genom en lövdunge. De här märkligt tecknade bladen tillhör en orkidè, vilken vet jag inte exakt. St Pers nycklar, majnycklar? Jag vet inte.

 

 

Den här är lättare. Tvåblad heter den. Två stora blad som inramar den ganska oansenliga blomman. Om man inte tittar väldigt nära förstås. Då är det en rad med pyttesmå, vackra orkidéblommor på stängeln.

 

 

Alla orkidéer till trots, så hör ändå violen till mina favoriter.

 

 

Och den lilla sårläkan! Gör inte mycket väsen av sig, men är så skir och fin om man tittar noga. Nästan 35 mm regn har vi fått under det senaste dygnet. Nu kan alla slokande gullvivor resa på sig igen!