onsdag 6 februari 2019

Sådana här dagar....

 
Sådana här dagar då alla stigar och vägar är belagda med ett vattenglaserat lager is, håller jag mig inne. Vad gör jag då? Jo, sorterar och kastar bort, förstås.
 
 
Jag kan känna mig helt hysteriskt vid tanken på att en av oss ska ta hand om allt det här om (när) den andra blir sjuk eller dör. Egentligen ska det bara vara att packa sina personliga tillhörigheter i en väska, låsa dörren och gå.
 
 
Det gjorde han som byggde de ursprungliga delarna av vårt hus en gång i tiden. Han bodde ensam, som änkeman i flera år, men en dag upptäckte han att han hade ätit möglig gröt i flera dagar utan att uppmärksamma det. Då packade han sin väska, gick i väg till ålderdomshemmet och knackade på. Nu fick han väl inte plats där precis samma dag, men några veckor senare flyttade han dit. Det var enklare på den tiden.
 
 

2 kommentarer:

  1. Das wird schwierig: mit einer Tasche?
    Ein Haus verleitet einen, so viel zu sammeln.
    Wir haben auch viel zu viele Sachen :-(
    Was anderes:
    Hier kommen schon die ersten Kraniche zurück :-)

    Det kommer bli svårt: med en väska?
    Ett hus lockar dig att samla så mycket.
    Vi har också för många saker :-(
    Vad mer:
    Här är de första kranarna som kommer tillbaka :-)
    Kram Marlise

    SvaraRadera
  2. Nu får man verkligen tänka sig för när man ska ut, men här har det mesta av snön och isen på vägarna smält. Fast det är lurigt som rackar´n med isfläckar både här och där.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera