Smiter iväg en stund ibland

Huset är fullt! Vi smiter iväg en stund innan alla har vaknat. Vi har lite andra tider än alla unga gäster. Det är så skönt att gå omkring vid norra udden och andra ställen före sju på morgonen. Då är det bara en och annan hundägare vaken.

Det är spännande med alla dikeskanter vid Bödaskogens småvägar den här tiden på året. En alldeles egen värld med alla växter och småkryp. Och så alla vadare förstås. Det är flyttningstider för dem nu och har jag tur, stöter jag på flera olika arter utmed stränderna.

När vi kommer hem igen är i alla fall den här lilla tjejen pigg och vaken och alla andra dyker upp en efter en och ställer sig i kön till vårt enda badrum. Edith har det bra som tar med sig sin potta under armen och slår sig ner där det finns plats.

Men mysigt är det under några korta sommarveckor. Här fick jag ihop tio på samma bild, just när några skulle åka och andra snart komma. Roligt också att få anstränga hjärnan med gamla språkkunskaper. Svenska, engelska, portugisiska och nu också lite polska hörs emellan varven. Edith tre år, är den som snappar upp främmande ord först av alla!

 

Mitt i sommaren

Nästan mitt i sommaren.....vad gör jag då?

Så ofta jag kan, sitter jag lite halvt i skuggan vid dammen och umgås med trevliga rödstjärtungar, blåmesungar och alla andra små kryp i trädgården. Tar vara på varenda sekund där, så mysigt!

Jag måste förstås gå en sväng ibland och stryka lite emot lavendeln....

....och fortsätta att njuta av trädgårdens alla rosor.

Dags också att planera för nästa veckas ankomst av hela den stora familjen, men först några eftermiddagar vid hembygdsgården. Så mysigt det också med alla glada, semesterlediga besökare, som gärna köper secondhand och tittar in i de gamla stugorna och har många frågor runt den tid då stugorna var bebodda.

 

En doft av rosor

Efter regnet (ja, vi fick faktiskt nästan 20 mm) var det som om rosorna exploderade. Vid varje tur genom trädgården hittade jag nyutslagna och doftande blommor.

Jag har nog runt 16-17 olika sorter, gamla, som följde med huset och nyare, som jag har tillfört. Nya förresten, vi har bott här i sjutton år nu, så det är väl ingen som är direkt ny längre.

En del hankar sig fram och andra är överdådiga. Vad är det för sorter då? Tja, någonstans har jag en bok, där jag noggrant har antecknat namn och plats för varje ny planta, men jag tycker inte längre att det är så viktigt.

Vi pysslar lite lagom mycket med dem, klipper där det behövs, guldvattnar några gånger under sena våren och lägger på en skopa kompostjord då och då.

Här är "gamla" rosor, nästan inbyggda när tidigare ägare tilläggsisolerade huset, men de verkar trivas med det lilla extra skyddet mot vind och kyla.

I dag ska vi kanske få några mm regn till. Jag tackar och tar emot och går ut på en trädgårdsrunda i kväll och njuter av dofter och färger.

 

och så blev det midsommar och snart är det jul!

Det är dagen före midsommarafton och jag sitter här med fönster och dörrar stängda. Varför det då? Jo, gubben kör runt och kapar av den så kallade sommarängen, som numera består av torkad trift och blommande gräs. Jag, som är gräsallergiker, håller mig inomhus. Nu tror jag att också alla runt omkring har klippt sina gräsmattor färdigt, så snart ska jag väl våga mig ut igen.

Min salvia är så fin nu, men tråkigt nog är humlorna lätt räknade. Riktigt oroligt det där med humlor och bin, som minskar drastiskt. Vi försöker på alla sätt och vis att få dem att trivas i vår trädgård genom växtval, ingen som helst besprutning, inte klippa och ansa för mycket och dessutom insektshotell osv, men det är väl en droppe i havet. Hur som helst, färsk salvia är jättegott att blanda i köttbullesmeten.

Rosornas tid börjar nu och dag för dag hittar jag nya, utsprungna rosor. Bara att njuta så länge det varar. Fortsätter värmen och torkan blommar de snart över.

Efter midsommar går det fort till jul! Tänkte på det härom dagen när jag träffade denna domherre, som tillsammans med sin fru letade mat uppe vid Ölands norra udde. Men julplaneringen suddar vi bort ett bra tag till. Glad midsommar på er!

 

Tar det lugnt idag

Så där ja! Hörapparaterna är inprogrammerade och fungerar till belåtenhet och andra ögonoperationen gick av stapeln i går. Allt klart så långt. Jag har ett återbesök hos lasarettets optiker nästa vecka. Spännande att höra vad hon anser om glasögon osv. 

I dag ska jag ge mig själv en lugn dag. Nypa lite bland pelargonerna (det behövs) och sticka några varv på min avkopplande disktrasa (är nog den 20.e i ordningen). 

Det är så härligt med alla färger av bomull/bambugarn, som jag har köpt på mig. Kul också att hitta på nya mönstervarianter för varje trasa. Bortkastad kvinnokraft? Äsch, inte då. Min kvinnokraft har gjort sitt, jag trappar ner vartefter på alla "måsten" och gör det som känns bra för stunden.

En härligt tjock bok ligger också och väntar. Den sista i en lång serie. Inget nobelprisverk, men härlig avkoppling och så klart att jag måste läsa sista delen med upplösningen av ett mysterium också.

 

Men vad härligt med lite hjälp

Dotter var på besök några dagar. Efter första dagens vila med en bok i en solstol, kunde hon inte låta bli längre.

Fram med alla trädgårdsredskap, iväg och köpa några påsar täckbark och sedan satte hon igång.

Nu är det fint som aldrig förr och vi vandrar runt i "parken" och njuter. Så uppskattat av mig, som just nu ser lite konstigt efter starroperation på ett öga, glasögon som inte passar längre och väntan på nästa ögonoperation om någon vecka.

 

Nu blommar slånet

Hur många gånger har jag inte svurit över de torniga slånkvistarna, när jag har stått och försökt trassla ut snoddar som hakat i och snabbt fastnat ordentligt eller när jag nästan stått på öronen på grund av "osynliga" uppstickande grenar i det för övrigt mjuka gräset.

Men, nu när slånet blommar och den ena knoppande busken efter den andra slår ut, är jag beredd att förlåta allt.

Edens lustgård, pastoral eller jag vet inte vad. Himmelskt vackert är det med den vita slöjan över allt det, i vanliga fall, så trista riset.