Främmande gäster

De växer precis på gränsen för vad de tål, de här främmande inslagen i min trädgård. Varje vår håller jag andan ända tills jag ser att det kommer gröna bladknoppar på dem och hittills har det gått bra. Den blå frilandshibiscusen förtrollar med sina ljusblå sidenlakan svepta runt pistill och ståndare.

I år är det mängder av knoppar så det blir säkert några veckors blomning.

Min häckfuchsia bjuder också på blomprakt. Vanlig som häck i England men här är jag glad över min lilla enda buske i rabatten.

Jag bor i växtzon 1 men man vet aldrig. Vintrarna och framför allt vårarna kan vara tuffa för känsliga individer.

På utflykt till grannen

Jag fick ett SMS från grannen, som bor där den vackra Ölandsflaggan fladdrar i vinden. Hon var på väg någonstans men tyckte att jag skulle ta en titt på hennes röksvamp: "Trodde att barnbarnen glömt en fotboll" skrev hon.

Jag, som gärna ser livet lite i ljusblått, hittade mycket i min favoritfärg under promenaden. Så vackert med den blå cikorian mot de mäktiga ekstockarna.

Vad sägs om ett par vackert blå och färgstänkta tofflor mot förstutrappan.

Till och med kattens vattenskål höll sig till samma färgskala.

Så var jag framme vid målet, en gigantisk röksvamp,minst 80 cm i omkrets och alldeles mjuk och len när jag strök försiktigt på den. Som det finaste läder! Men...vilken växtkraft! Ännu ett av naturens under.

Skogspromenad

Det går inte längre att blunda för att hösten är på väg! Lingonen börjar lysa rött i skogen och till och med luften börjar kännas annorlunda. I dag var det plötsligt bara 11 grader här på morgonen och även om det stiger snabbt ger det ändå en försmak av vad som komma skall.

Sländorna flyger omkring överallt och här har en landat för att tugga i sig en munsbit av någon annan stackare.

Stenbären lyser vackert klarröda men de får sitta kvar. De går att äta och till och med koka sylt av, men det är mycket skal och kärna och lite fruktkött. Däremot fick jag några dl av släktingen skogshallon med mig hem.

Ojoj, har jag hamnat i djungeln med farliga giftormar? Nej, det här är snabelsvärmarens larv som mumsar på en måra, en av favoriträtterna. Den kan se skräckinjagande ut med sina "ögon" som ser ut att stirra rakt på mig, men det är bara fläckar som ska skrämma iväg fåglar och annat. De riktiga ögonen är pyttesmå. Det är ändå en av våra större fjärilslarver och kan bli upp till åtta cm lång.

Månljust

Jag såg det vackra månskenet i går kväll när jag var ute och vattnade tomaterna men precis när jag kom ut igen med kameran var mångubben insvept i tunna skyar.

Allt ser lite annorlunda ut i trädgården när man smyger omkring i det fallande mörkret. Silverarven lyser och röllikorna som kommit upp i den torra gräsmattan gör den alldeles vitprickig.

Här lyser också en liten måne! En utslagen champinjon bredde ut sig vid mina fötter.

Mera månformat! Vid krukan med den lilla minibuddlejan framträdde verkligen mitt betongklot i blixtljuset från kameran.

Odlingslandskapet

Vi tog en tur till södra Öland i går och jag tog en bild på en av de vanligare medtrafikanterna. Arbetet med skördarna pågår för fullt och årets höbalar och plastiga marshmallows börjar torna upp sig överallt.

Det är verkligen vackert med det öppna landskapet och i går var det lagom mycket moln, som gjorde det hela ännu bättre.

Kärrhökarna har fullt upp med att rensa de nyslagna fälten från smådjur som strukit med under tröskornas framfart. Den enes död den andres bröd, ni vet. 

Mera sol

Du måste komma och se mina solrosor, sa hon i telefon, och visst, det måste jag få uppleva. Jag var inte ensam, flera bilar stannade utmed vägen under den tid som jag var där.

Det är svårt att motstå charmen hos dessa härliga, gigantiska blommor, som alla vänder sig mot solen som små spegelbilder av det livgivande, gula klotet.

Och några fick jag med mig hem också! Nu sprider de solsken över mitt middagsbord.

Hembygdsdagen överstökad

Så var dörrarna öppnade till alla stugor och vår docka i den rekonstruerade kvinnodräkten från ungefär sekelskiftet 1600-1700 hälsade alla välkomna. Man hittade klädtrasor använda som isolering i ett 1700-talshus och med hjälp av experter från bl a Nordiska museets textilavdelning vävdes likadana tyger upp igen och kläderna syddes upp i flera exemplar.

De här dagen kunde besökarna se när Birgit vävde och frågor om allt möjligt med anknytning till vävkonsten haglade över henne. Mysigt med lite liv och aktiviteter i stugorna! Många undrade om det inte kunde vara öppet så här lite oftare!! Puh! Ja, om flera vill hjälpa till!

Undan för undan fylldes det på vid kaffebord och bänkar inför dagens uppträdande med sång och gitarr. Trevligt, trevligt! Jaha, vad gör vi idag då? Jo, städar och plockar undan förstås!