söndag 30 januari 2022

I väntans tider


Det känns som om jag har hamnat i någon form av pausläge just nu, till skillnad mot vindarna som arbetar på utanför husknuten. Jag är lite sugen på att börja plantera om pelargonerna, men vet innerst inne att det är bättre att vänta tills det går att stå i växthuset och spilla runt med jorden. Om det står kvar efter stormen. Man vet aldrig vad som händer här vid gatan som går rätt ner mot havet. Enligt SMHI ska vi få de hårdaste stormbyarna mitt på dagen i dag, innan det långsamt avtar.


VI ska ju räkna "Vinterfåglar inpå knuten" också, den här helgen, men det ser ut att bli det sämsta resultatet någonsin. En blåmes har vi sett på hela förmiddagen idag. Får väl ägna dagen åt att plocka lite inomhus. Matsalsbordet är nog redo för en lite mer vårlik dukning. Det röda har gjort sitt för den här gången. 


Maken har fullt upp med att elda. Han försvinner då och då ut till vedboden med en tom korg och vi har eld i både köksspis och kamin. Vi kokar potatis och värmer mat på vedspisen. Känns ganska bra att snuva E-on på några kronor emellanåt. I morgon är det februari! Då brukar de första lärkorna och viporna dyka upp i mitten av månaden. Alltid har man något att se fram emot!







 

4 kommentarer:

  1. Vi renoverade köket 1974 och då kastades givetvis vedspisen ut. Det är ett beslut jag fått anledning att ångra många gånger. Tänk vilken härlig värmekälla det var och tänk så bra vid våra ideliga strömavbrott.
    Ha det så gott i blåsten!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
  2. Ja jösses så det stormat!! Trodde ett tag huset skulle hamna på östra sidan!! Här eldas det också och jag håller tummar o tår för en snällare elräkning nästa gång, puh...
    Kram från Titti

    SvaraRadera
  3. Vi var ute en sväng igår till vår sömmerska som hjälper oss med sånt jag inte kan (=vill) och då var det massor av bilar utanför huset. Dom höll på att sätta upp såna där solfångare på hela ateljétaket. Vettigt nu när elen blivit så vansinnigt dyr! Tyvärr kan vi inte göra likadant eftersom vårt hus nästan aldrig har nån sol på sig beroende på jätteträden i kohagen!!
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
  4. Jag känner också det där pausläget. För min del är det nog pandemin som gör att livet liksom stannat till. Hoppas snart på en öppning.
    Låter härligt med vedspis och vedkamin.
    Ha det bra!

    SvaraRadera