Aldrig en lugn stund

 

Här på norra Öland har vi fortfarande sommar! Jodå, det säger de på väderleksrapporten, så det måste stämma. Vi har ändå plockat in det mesta från trädgården och förberett vintervistelsen i Trosa. 

Den ursprungliga planeringen höll inte heller, när min mamma långsamt blev sämre och stilla somnade in, 102 år och fem månader gammal. Det blev en extra vecka borta och mycket ändringar på vaccinationstider, däckbyte osv, osv. Allt som vi bokat in innan vi skulle lämna Öland. 

Nu återstår begravning i andra halvan av november. Allt fler övergår till urnbegravning och det bestämde vi oss också för. En enkel akt med lite lättare musik och sång, blandat med det traditionella. En brorsdotter till mig ska sjunga bland annat Summertime, som mamma önskade.

Naturligtvis dök det upp en riktig raritet när vi var borta. En ökensångare! Jag följde rapporterna dag för dag i artportalen och höll tummarna för att den skulle stanna kvar tills jag var tillbaka. Och det gjorde den, den lilla raringen.

Skördefestveckan

Dags för Ölands stora skördefest! Officiell invigning på onsdag kväll. Alla följer oroligt väderprognoserna, väldigt mycket är beroende av åtminstone uppehållsväder. Det ser lite mörkt ut just nu, men vi har blivit lovade regn förr, utan att det i slutänden inte kommer en enda droppe, så vi får se....

Hösten är här även om vi fortfarande har sommartemperaturer. De stora ekarna släpper ifrån sig sina ollon, som ibland tjongar i biltaket utmed vägarna och nötskrikorna börjar flyga i skytteltrafik för att fylla på vinterns matgömmor.

Höstfärger är inte bara färgglada löv. De dimmigt blå slånbären i kontrast med gråvit lav, är minst lika vackert.

Överallt skördas majsfälten nu. Mest fodermajs till djuren. Det är fascinerande. Där man under större delen av sommaren kört på småvägarna, omgiven av manshög majs på båda sidor, öppnar sin nu landskapet på nytt över den korta stubben som återstår.

Och så pumpor förstås! Det hör skördefesten till. Stora, små, avlånga, runda, ätbara eller bara till dekoration. Det är bara att välja och vraka!

 

Oj, vad det regnar!

Det har varit ett oavbrutet regnande idag. Och blåser gör det förstås också. Lite mysigt, speciellt eftersom jag ser att det bara ska vara idag. Redan i morgon blir det uppehållsväder igen. Den här dagen har jag ägnat åt plommonchutney och en plommonkaka i långpanna. Vi fick ETT plommon på vårt gamla träd, men en granne fick desto mer, som han gärna delade med sig av. 

För övrigt är hösten snudd på min favoritårstid. Klara dagar och fortfarande varmt, i alla fall här på Öland.

Många växter blommar för brinnande livet, som om att de känner på sig att varje dag kan bli den sista. På bilden är det min frilandsfuchsia, som inte kommer igång med blomning förrän i slutet av augusti.

På de luftledningar som finns kvar, trängs hundra och åter hundra starar. Bra med nedgrävda ledningar i vårt blåsiga landskap och slippa ständiga elavbrott, men vi som är fågelintresserade kan sakna dem lite ibland. Många fåglar gillade att landa en stund och spana från höjden.

En liten stund idag började jag tycka att det skulle vara skönt med en brasa i kaminen i ruskvädret, men jag stod emot. Den som väntar på något gott......osv.

Och i morgon väntar ännu en skön höstdag utan regn. Alltid finns det något att se fram emot!

 

Sommaren

 

Så lider den härliga sommaren mot sitt slut, även om den envist hänger sig kvar. Det är varmt som under högsommaren, men kortare dagar och fuktigare på nätterna. Jag, som gillar hösten med sina klara dagar och varma kvällar och dessutom nästan folktomt här på norra Öland, börjar nästan välkomna ett litet oväder som blåser bort alla turister. Det kan räcka nu!

Under sommaren har vi som vanligt haft många gäster och de extra bordsskivorna i matsalsbordet har suttit på plats sedan mitten av juni. Det är verkligen härligt med mycket sällskap vid middagarna, och dessutom har jag fått mycket inspiration, när andra har lagat maten. Spännande med nya influenser som avbrott i min, som jag tycker själv, enahanda matlagning.

Jag har förstås tillbringat en hel del tid vid hembygdsgården också. Så himla kul att prata med besökare, berätta om norra Ölands historia och dessutom sälja ett och annat. Det är också roligt att se hur populärt det har blivit att köpa secondhand- kläder. Många har provat, fnissat och också häpnat över hur en skjorta kan kosta trettio kronor då den kostar 7-800 i butiken i storstan.

En trevlig händelse mitt i sommaren var invigningen av grannens boulebana. Mycket pompa och ståt med inbjudna grannar och en premiärtävling som resulterade i guldmedaljer till mig och min lagkamrat (inte maken).

Trots ovanligt mycket regnande på denna normalt torra plats, handlar sommaren ändå om att vattna blommor och tomater. Nu börjar jag avveckla vattnandet, några tomatplantor har redan gjort sitt och de sista åker nog i komposten nästa vecka. Sommarblommorna får hänga med ett tag till.

Vinstocken dignar av stora klasar, väldigt uppskattat av mig, som verkligen kan frossa i min favoritfrukt.

Lagom mycket blåbär och lingon har vi också hunnit plocka, även om ryggarna blir allt stelare. Min lilla trädgårdspall funkar även i stora skogen!

Och så fåglarna förstås. Vi har hunnit med lite fågelskådning då och då, men nu är vi snart inne i högsäsongen då alla ska flytta söderut och förhoppningsvis stannar till lite här. Spännande som alltid!

Allt mer sällan

Det var länge sedan som jag skrev något nytt här. Men, man måste prioritera. En nyklippt gräsmatta, blommande rosor och törstiga tomater måste ha företräde framför timmar vid datorn.

Det är mycket annat också. Resor upp och ner Öland-Sörmland till exempel. Gammal mamma och lägenhet under renovering tar tid.

Så fyllde jag år också. Så roligt med gäster och festligheter i flera dagar. Fick ett fint paraply med fågelmotiv. Som gjort för mig!

Och nu är turistsäsongen igång och vi gör vad vi kan för att de ska trivas. I morgon öppnar vi upp hembygdsgården med försäljning och mycket prat om gamla tider. Så trevligt! Så inte vet jag när nästa inlägg här dyker upp. Trevlig sommar önskar jag er alla!

 

Tappat kontrollen

Jag satt ute en stund i trädgården och njöt av eftermiddagssolen. Plötsligt har vi fått värme här också och det syns på växtligheten. Mest av allt växer förstås det som inte ska växa i min en gång välskötta trädgård. Numera får jag leta efter "pärlorna". Som till exempel den överdådigt blommande häggmispeln.

I dammen tittar de första näckrosbladen upp. Inte bara jag som gillar dem. Ser ut som om en del insekter uppskattar dem också.

Rosenkvitten heter denna lilla buske med trängsel bland blommorna. Jag har faktiskt försökt utrota den några gånger, för att plantera något annat just där, men tji fick jag.

Liljekonvalj är fint, men den här svagt rosa trädgårdsvarianten ligger egentligen inte så högt på min topplista. Men den trivs och breder ut sig, så den får väl göra det då. Jag struntar i den. Är så stolt över mina rosa zinnior som jag har planterat ut i krukor och tomatplantorna "Black Cherry", som ska planteras om i hinkar i morgon. Där har jag ändå en viss kontroll (tror jag).

 

Hjälp, jag hinner inte....

 

För någon vecka sedan hade vi snö och nu blommar det och grönskar överallt. Ängar och dikesrenar blir grönare för var dag, lärkorna sjunger och vinterkappan börjar kännas för varm. Tur är det, för den håller snart inte ihop längre. Ja, det kanske inte syns på ytan, men jag trasslar in fingrarna i det trasiga fodret varje gång jag ska klä mig för utevistelse. Går nog inte att reklamera i butiken efter tjugo år heller. 

När rönnens blad är som tjäderns fötter ska rosorna klippas, läste jag någonstans. Känns som om det är kört redan. Nu står hoppet till att björkens löv inte blir som musöron förrän om någon vecka eller så. Då hinner jag kanske ta några taggiga kvistar i alla fall.

Mina tidiga tulpaner gillar ändå de taggiga kvistarna. Där får de växa i fred för mjuka nosar med gnagande, vassa tänder. Det finns fördelar med allt!