I går var jag ute och sparkade lite på en av de sista snöhögarna i trädgården. Solen värmde och överallt börjar krokusarna titta fram. Talgoxar och grönsiskor sjunger vackert från träden runtomkring och fasanhönan traskar runt med tuppen kråmandes hack i häl. Kan det bli bättre? Jo, det kanske det kunde bli om inte den energiske gråsparvshanen slagit sig ner i clematisen för att njuta av sin egen "skönsång" från morgon till kväll. Redan vid frukostbordet hör vi hans enträgna ramsor genom väggar och stängda fönster. Han förstår inte själv att han skulle passa bättre som inbrottsalarm än som mästersångare i trädgården. Men det är väl bara att stå ut. Gråsparvarna minskar starkt i antal så om de nu väljer att sätta bo hos oss så har vi ändå gjort något litet för artens fortlevnad.
Jag gillar alla djur du så vackert visar här ! Skönsång är kanske inte samma sak för alla ??
SvaraRaderaKram
Anci
Var rädd om gråsparven. Vid vårt fågelbord har han ersatts av pilfinken, en fågel som överhuvudtaget inte fanns här i trakterna för dryga tiotalet år sen.
SvaraRaderaI ladugården hos byns bonde håller de kvarvarande gråsparvarna till. Varm och skönt hela kalla vintern, men alls inte uppskattat av bonden på grund av risk för diverse smitta.