söndag 8 december 2019

Julmarknad igen....den sista i år


Så var det dags för årets sista julmarknad för min del. Den lilla och mysiga i Norrgården i Byxelkrok.


Så mycket mer än en vanlig julmarknad. Nya möten, återseenden, trevliga pratstunder. "Jag är Mariannes dotter" säger någon plötsligt. Men vad roligt! Henne hade jag aldrig träffat förut.


Träffade ni min moster Edit någon gång, frågar en dam. Hon bodde i ert grannhus. Det blev också en intressant pratstund.


Neptuni Drängar sjöng julvisor. Minsann inte alla små orter som har en egen manskör!


Och så kom tomten förstås. Till både skräckblandad förtjusning och förväntan hos alla barn. Vi vuxna fick inga paket men det erbjöds flera olika sorters soppa, hembakat bröd och gott kaffe. Det gick ingen nöd på oss!



tisdag 3 december 2019

Men.....?


En god morgon.När jag vaknade såg jag en starkt lysande stjärna genom sovrumsfönstret. Så vackert! I dag har jag "ledig" förmiddag men under eftermiddagen ska jag iväg och leverera hembygdsföreningarnas årsbok till ICA-butikerna. Alltid är det något.


Men så började jag tänka efter. Vad skulle jag göra om jag inte alltid hade så mycket att göra? Laga mat och baka kanske? Men vi äter redan alldeles för mycket av sådant som vi inte borde äta. Sticka och sy då? Hmmm, är inte så duktig på det och jag tror att barnbarnstjejerna inte uppskattar mina lite sneda och vinda hantverk.


Kanske tur ändå att schemat är fullspäckat. Det går ju inte att ligga på soffan och läsa Femina och äta praliner jämt!



söndag 1 december 2019

Sol och ljus


Men, vad är det där? Plötsligt, efter veckor av grått, trist väder, tittar solen in i köket!


På lördagsmorgonen har vi ett tunt lager av snö och i dag, den första advent, har vi -5 grader på morgonen. Jag får skrapa bilrutorna när jag ska åka iväg och fixa till kyrkkaffet. Hembygdsföreningen bjuder på adventskaffe en gång om året och så mysigt att göra det just på 1:a advent.


Talgbollar och annat godis är laddat åt småfåglarna, ser ut som Pippi Långstrumps godisträd i trädgården. Lilla talgoxen ser sig förvånat omkring efter fågelbadet som brukar sitta i den här ställningen. Vi plockade in det för att det inte skulle frysa sönder, men det finns både damm och vattenfall om man blir törstig.



onsdag 27 november 2019

Trevar sig fram i mörkret


Men...vad är det för tråkig novembermånad vi har fått? Mörkt, blåsigt, disigt! November är väl aldrig så kul, men i år slår den rekord. Tur att den snart är slut.


Med lamporna tända överallt letar vi efter ljusstakar, stjärnor och dukar. Alldeles snart 1:a advent och då ska det vara klart. Lite hyacinther och någon amaryllis så är julen klar hos oss. Behöver inte vara mer tycker vi. Jo, vi ska förstås slå in paket till julklappsspelet med familjen och skriva julkort. Det får bli nästa vecka.


Men...egentligen börjar vi redan se fram emot nästa jul. Om allt går väl har vi en ny liten medlem i familjen då. Ska bli så kul!



fredag 22 november 2019

Plötsligt går inte tiden så fort


Plötsligt går tiden långsammare än vanligt. Jag vill börja tända ljusslingor,ljusstakar och julpynta utekrukorna i trädgården, men...jag vill inte heller tjuvstarta.


Nästa vecka kan jag börja så allt är klart till advent, men nu är det en hel lång helg framför oss utan allt detta pyssel. Mörkt, regnigt och blåsigt är det också, så knappast någon ide att gå utanför dörren.


Men...det är kanske det vi nutidsmänniskor måste träna på....att bara vara.. utan all stress och fullskrivet schema. Inte så lätt alla gånger.



tisdag 19 november 2019

Mörkret har oss i sitt grepp


Vad gör man när det är så mörkt och kulet så Erik blinkar hela dagen...


...och knappt en enda fågel är synlig?


Jo, då skickar jag ut gubben med vårt universalhjälpmedel för att fiska upp lite algbildning i vattenfallet. Denna rostfria spaghettislev är ett av mina bästa hjälpmedel och är användbart till mycket. Tex peta ner grejer från högsta hyllorna i köket. När han var klar utomhus var det dags för fika och ännu ett avsnitt av The Crown. Vilken bra serie!



söndag 17 november 2019

Någonstans....


Någonstans där inne i buskaget...skulle den gråhuvade sparven finnas. Längst ute på Trollskogens nordvästra strand....


...mitt emot Långe Erik på andra sidan viken. Äntligen orkade jag traska dit efter en veckas förkylning. Vi var många som stod där och spanade, men...sparven ser ut att ha flugit vidare!


Dagen avslutades med höstfest i hembygdsföreningen. I kastrullerna simmar 150 kroppkakor omkring. Drygt 40 personer blev vi, som fick en trevlig kväll med bland annat intressant föredrag om Ölands våtmarker och gäddor, trevligt presenterat.