onsdag 18 januari 2012

Lite gnabb i hästhagen





En bit ifrån vårt hus går några islandshästar i en hage. En egen islandshäst med packväskor var under många år en dröm för mig. Tänk att rida ut på långfärd med matsäck med sig! Nu har jag för länge sedan lagt den drömmen åt sidan men hästar är fascinerande djur och jag tittar alltid lite extra när jag passerar en hästhage. Den här dagen blev det väl lite långtråkigt i hagen och om man då bråkar och retas lite med varandra så blir det genast roligare. Och roligt blev det för mig också som fick lite bra hästbilder. I dag ska jag hämta mina nya glasögon så i morgon kanske jag har en helt ny syn på omvärlden.

5 kommentarer:

  1. Islandshästar är härliga! Vi hade en period när vi drömde om att åka till Island och var och red på Islandshästar - för att träna - utanför Jönåker på ett ställe ett antal ggr...härligt att rida ut i skogen med matsäck och fika...ett kul minne!
    Fina bilder fick du här...gillar!

    SvaraRadera
  2. Vilka underbara bilder! Delar ditt intresse av just rasen! Börjar så smått längta efter ut på en ny turridning. Vi flickor provade för några år sedan när Mats gav oss det i julklapp. Fantastiskt att känna närheten till varmt djur, se allt ur ett lite annat perspektiv mitt ute i skogarna i Göinge. Det svåra var att komma upp, men med lite hjälp gick det
    och sedan satt man minsann rätt bekvämt på "breda sitsen" tills vi var tillbaka på ruta ett ;-)


    Vad spännande med nya glasögon! Nu kan du kanske sett ett och ett annat som du knappast ens visste fanns där :-?

    Morgonkramar till dig från mig!

    SvaraRadera
  3. Hej Kerstin!
    Underbara bilder på ett fascinerande djur.
    Ha en fin dag!
    /Ingemar

    SvaraRadera
  4. Hei på deg !
    Så flotte bilder ! Jeg elsker hester og disse var fantastiske!
    Håper din helse er god !
    Klem fra meg som har hatt en bloggpause!

    SvaraRadera
  5. Åh, vilka härliga bilder! Som kvinna så har jag naturligtvis ridit en massa när jag var barn och sen tog jag faktiskt upp det igen i 30-års åldern. Men eftersom jag då gick och red på ridskola - ensam - så tröttnade jag. Tyvärr, får man väl tillägga. Nu har jag en väninna här som förutom sin vanliga häst har skaffat sig en "pensionärshäst", alltså en islänning som hon håller på att rida in.
    Läste om byxorna och skrattade högt, så dråpligt!!

    SvaraRadera