Hästhoven eller hosthävan, tussilago på latin, ingår i en del hostmediciner men är inte jättevanlig här på norra Öland. I går hittade jag i alla fall några små solar.
Den mörkblå luktviolen har jag gått och väntat på. Förvildad står det i floran men längst upp på norra udden återkommer den år efter år, långt från alla trädgårdar. Den luktar precis som barndomens violpastiller smakade och i går hade den äntligen slagit ut.
Hemma i rabatten har några andra blå och doftande blommor börjat slå ut i lite skydd av lavendeln.
I trädgården följer familjen Gråsparv alla mina förehavanden med stort intresse. Långt ifrån Sveriges vanligaste fågel som många tror. Tvärtom, den minskar kraftigt så vi ska vara rädda om våra gråsparvar.
Vafalls, är tussilagon inte vanlig på Öland?! Här på Åland är den så allmän att man till slut inte ser den. Allra minst den frodiga bladgrönskan, som kommer efter själva blomningen.
SvaraRaderaIgår hörde jag vårens första riktiga ”TI-TI-tuu, TI-TI-tuu” från en mästersångare i ett av mina körsbärsträd. Helt klart ett exemplar som inte härstammar från en linje med talfel ;o)
Runt gårdsholkarna är det stor aktivitet på dagarna, men än så länge har jag inte fått klart för mig vilka det är som tänker hyra in sig den här gången. Fast de ettriga blåmesarna verkar ligga bra till i konkurrensen.
Ha en finfin marslördag, hördu!