Nu när myspyset sprider sig överallt och julafton närmar sig med stormsteg kan det vara nyttigt att låta tankarna fara iväg någon annanstans en stund. Här på Öland odlas det mycket majs och när den har skördats återstår stubbåkrar med hårda, kraftiga majsstjälkar som så småningom plöjs ner i jorden. I höstas hade vi goda vänner på besök och vi passerade just en sådan här, lite tråkig, stubbåker. Våra vänner var på en studieresa till Tanzania för några år sedan och de berättade att där gick den fattiga bybefolkningen, mest kvinnorna, ut på åkrarna och tog tillvara de här stjälkbitarna för att använda till bränsle. Mina tankar går då ett sekel tillbaka i tiden när det var otroligt fattigt här på norra Öland och dessutom förbjudet för allmänheten att ta virke och ved i kungens skog. Då var varenda liten pinne värdefull och om det hade odlats majs här då, hade säkert de öländska kvinnorna också gått och plockat stjälkarna. Hur ser det ut om hundra år igen? Många tror att det är de afrikanska länderna som har sin storhetstid då.
Ja, visserligen brukar man säga att den som lever får se men att det lär vara vi... knappast! Mentaliteten att ta vara på istället för att slösa bör ju vara mer fruktsamt i längden. Att lära om från att ha haft i överflöd blir ju svårt och det är mycket visdom som man tappar på vägen. I vart fall en nyttig tanke! Kram på dig och var rädd om dig!
SvaraRaderaHejsan!
SvaraRaderaFörstår att du otålig när du inte kan röra dig som du vill. Har läst en del böcker om Öland förr och så eländigt det var mellan de som var fattiga och rika. De som bodde på malmen var väl de som hade det sämst ställt, men man kan undra hur länge vi får ha det så bra. Det där är bilder man hädanefter bara vill visa och berätta om, för fy sjutton för en sån vinter igen. Ha det gott, Karina.