tisdag 27 januari 2015

Guldbaggar


Jag tittade den första timmen på Guldbaggegalan i går kväll och det var två saker som slog mig: 1. Kan ingen av dessa människor säga något vettigt utan att ha ett färdigskrivet manus att gå efter? 2. Varför ska alla förringa sin egen insats och bara stå där och tacka, tacka, tacka och utan er alla...osv. Varför inte säga: Jag är så glad, jag har verkligen kämpat och jobbat hårt för att nå hit och tack för alla goda råd och allt stöd. 


Värst var nog hon som inte kunde säga en enda mening utan att säga "djävla". Det finns betydligt fler ord i svenska språket vill jag säga till er alla som ska bära vår kultur vidare. Nog om det!


Under helgen gick jag in på ett område där jag aldrig har varit förr. Ofta är det stängt på grund av betande djur som går där, men nu stod grindarna öppna och det var fritt fram.


Vackert där också och ännu en sten, kastad över sundet av småländska jättar för länge sedan ( eller var den rullad av inlandsisen?)



1 kommentar:

  1. Jaa, Du jag tänker också på detta, Det är ju larvigt så in i bomben så många de tackar. De vet ju att de nominerade, en liten fusklapp kan de väl ha.
    Trevligast var ju när deras egna barn kom upp på
    scenen.. Något nytt i alla fall.
    De har skrivit så mycket skit om Sissela Kylle förra året, när hon sa nu kommer färgfilm, det var ju lite roligt tyckte jag, Det heter ju inte neger längre, inte
    negerbollar heller..I bland har vi gått för långt.
    Som vanligt blev jag lite för långrandig , förlåt

    SvaraRadera