Vi har mil efter mil av skogsvägar (linjer) här på norra Öland.
Även gamlingar kan vara riktigt vackra (en tröst att veta kanske)
Mjuk mossa och stolta furor
Vägarna har namn, även de allra minsta. Släk kallas den massa av tång och sjögräs som kastas upp på stränderna under vintern och förr användes som gödning på åkrarna.
Jag gick en lång skogspromenad i går. Det var vindstilla och varmt men fukten hängde i luften och regnade ner ibland så jag fick linda in min kamera i halsduken för att skydda den mot vätan. Skogens fåglar sjöng lite försiktigt och en spillkråka ackompanjerade med några trumvirvlar. Lugnet och stillheten i skogen är så rogivande. Jag kom att tänka på att man lär barn i förskoleåldern att krama ett träd om de kommer vilse. Trädkraftsöverföring! Nästa gång jag känner att jag behöver extra styrka ska jag bli trädkramare.
Schöne Bilder!
SvaraRaderaIch träume mich zu dir
auf die Waldwege in Nord Öland.
Steine und Bäume geben wirklich Kraft!
Du schreibst: trädkramare
das wird ins deutsche mit: Baumkuschler übersetzt
zu schön!
Vackra bilder!
Jag drömmer mig till dig
på skogsvägar i norra Öland.
Stenar och träd verkligen ge styrka!
Du skriver: trädkramare
som är på tyska med översatt: Baumkuschler
för vacker!
Skogslinjerna är härliga cykelvägar. Ibland spännande att se vart man kommer fram eller om man får vända tillbaka. Ha det fint!
SvaraRaderaVackraste barndomsminnen kommer till mig, blåbärsplockning med fastrarna i Bödaskogen..för 50 år sedan var dessa tallas "pyttesmå"!
SvaraRadera